Här är kidsen som leder klimatkampen
När de vuxna inte längre klarar av att sköta världen uppstår ett maktvakuum.
Ett tomrum som Greta Thunberg och en explosionsartad växande skara av ungdomar världen över försöker fylla.
Eller gillar de bara att skolka från skolan?
Det som började som en enskild protest av en 15-årig flicka mot politikernas och vuxenvärldens oförmåga att möta klimathotet har på rekordtid växt till en världsrörelse av ansenliga mått.
Australien, USA, Afrika, Storbritannien, Belgien, Kanada.
Listan på världsdelar och länder där tonårstjejer kopierat Gretas kampmetod växer snabbare än en rullande snöboll. Ända sedan den svenska 15-åringen höll sitt uppkäftiga tal på klimatmötet i Polen i december där hon anklagade vuxenvärlden för att "stjäla sina barns framtid framför ögonen på dem" har andra ungdomar anslutit sig till hennes kamp. Märkligt nog mer utomlands än här hemma i Sverige.
Det lätt att förstå varför Gretas skolprotest väckt så många andra ungdomar. De senaste åren har alla kunnat se på sin hemmaplan hur klimatet verkar ha flippat ur. Många känner rädsla och oro.
I Australien har man de senaste månaderna uppmätt rekordtemperaturer. Låter 49 grader i Port Augusta behagligt? Det handlar inte bara om rekordtoppar utan om långvariga värmeböljor där kvicksilvret inte gått ner under 30 grader ens på natten. Växlat med extrema skyfall.
Villor bli kaffeved
USA drabbas av allt kraftfullare orkaner som förvandlar villor till kaffeved. Extrem torka leder till svårsläckta skogsbränder som tvingar tiotusentals människor på flykt, till och med i utkanten av miljonstäder som Los Angeles. För att några månader senare ersättas av arktisk kyla långt ner över Mellanvästern.
Den gångna svenska rekordsommaren inträffade inte bara i Sverige. Stora delar av Europa drabbades av extremväder och dödliga skogsbränder.
Särskilt unga människor verkar ha häpnat över hur ansvariga vuxna står tillsynes handsfallna. De pratar om alla motåtgärder som borde vidtas men agerar sedan inte alls. Eller gör alldeles för lite. Detta trots att de flesta numera är tämligen ense om att det är vetenskapligt bevisat att människan med sina utsläpp skyndar på jordens uppvärmning och därmed hotar förutsättningarna för släktets fortsatta överlevnad på planeten.
Det är dagens unga och deras barn som kommer att drabbas värst. Kanske inte så konstigt att de därför försöker agera blåslampa i ändan på förlamade beslutsfattare.
Kaos och oro
Barnen är vana vid att se upp till sina föräldrar och att vuxna ska skydda dem. När den outtalade överenskommelsen bryts slutar de vuxna att vara förebilder. Aktivisterna känner att de måste ta sitt öde i egna händer.
Jag tror deras rörelse fått extra skjuts av den allmänna nedmonteringen av den liberala världsordningen vilket skapar kaos och oro i världen. Med oansvariga och auktoritära ledare som Donald Trump, Viktor Orban och Matteo Salvini vid makten är det uppenbart att klimathotet och andra viktiga frågor som kräver samarbete över nationsgränserna hamnat lång ner på dagordningen.
Vuxenvärlden har reagerat dubbelt på alla Greta-kopior. Många blir provocerade.
Australiens premiärminister Scott Morrison uppmanade ungdomarna att ägna sig mindre åt aktivism och mer åt skolarbete. Ministern för naturtillgångar hävdade att de enda ungdomarna lär sig av att demonstrera är "hur det är att stå i en arbetslöshetskö".
Belgiens miljöminister tvingades avgå efter att hon hävdat att ungdomarna styrdes av en utomstående kraft.
Töja på gränserna
Självklart är det inte bra om elever skolkar från skolan bara för att driva runt på gator och torg. Men om de drivs av ett engagemang för att rädda vår jord ger arbetet med att ordna och genomföra demonstrationerna förmodligen lika mycket som en hel termins lektioner i samhällskunskap.
I Sverige är det visserligen ett brott mot skollagen och därmed sorterar under kategorin civil olydnad. Rätt eller fel så är enda sättet att göra skillnad och bilda opinion i en sån här fråga är att töja på gränserna.
Men även den som sympatiserar med de ungas kamp får inte glömma klimatfrågans komplexitet. Vi kan inte från ena dagen till den andra ersätta fossildrivna fordon med elbilar eller sluta flyga. Anpassningen måste snabbas på men på en nivå som våra samhällen klarar av.
Annars finns det ändå inte mycket att bevara till eftervärlden.
