”Många män får skador i onödan vid operationen”

Mary Mårtensson

Män som opereras mot prostatacancer löper stora risker för inkontinens och impotens.

För att minska riskerna kräver Prostatacancerförbundet att kirurgin koncentreras till ett fåtal specialistkliniker.

– De flesta urologer opererar alldeles för få och riskerar att inte bli tillräckligt duktiga, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson.

Att opereras mot prostatacancer innebär höga risker för inkontinens, sviktande potens och impotens.

– Många män drabbas av läckage och nedsatt sexuell förmåga. Det är en väldigt svår operation. Prostatan sitter så rysligt illa till, så det är svårt att operera bort den utan att skada nerver och vitala funktioner, som den sexuella förmågan, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson för Prostatacancerförbundet.

Männen kanske lever med skador, som de inte hade behövt få, upp emot 20 år, menar han.

”Många opererar för sällan”

Risken för långtidsbiverkningar, när prostatakörteln opereras bort, varierar mycket mellan olika kirurger, även bland erfarna. Det uppger två professorer, Jonas Hugosson och Pär Stattin, i Läkartidningen i juli 2017.

Såväl amerikanska som en svensk studie visar på stora skillnader i operationsresultat mellan kirurger, vad gäller erektionssvikt och inkontinens.

– Hälften av biverkningarna skulle troligen kunna undvikas - om kirurgin vore optimal och vården annorlunda organiserad, säger Calle Waller på Prostatacancerförbundet.

– Väldigt många urologer opererar alldeles för få och för sällan för att kunna utveckla och bibehålla tillräcklig skicklighet.

”Ineffektivt att jobba så här”

I Sverige opererar över hundra urologer vid ett 40-tal kliniker cirka 3 500 patienter årligen för prostatacancer.

Men en stor andel av dem gjorde färre än 25 sådana operationer årligen 2015-2016, som är det rekommenderade minimantalet. Detta gällde hälften av de kirurger som använde robotkirurgi och 90 procent av dem som använde öppen teknik, enligt samma artikel i Läkartidningen.

– Det är inte effektivt att arbeta så här. Det skulle vara mycket effektivare om man samlade allt på färre enheter, säger Calle Waller.

”Variationerna stora mellan kirurgerna”

Prostatacancerförbundet kräver därför att kirurgin samlas på ett mindre antal högspecialiserade kliniker i Sverige och på ett mindre antal kirurger.

– När man opererar ska det ske med hög volym och kvalitetssäkring, eftersom vi vet att variationerna är stora mellan olika kirurger. Om små enheter vill fortsätta måste de först bevisa att de har bra resultat, säger Calle Waller.

Prostatacancerförbundet vill ha högspecialiserade prostatacancercentra med urologi, onkologi, patologi och bildteknik för hela vårdkedjan.

I dag skadas och dör patienter inom alla vårdsektorer, därför att läkare och vårdteam inte får tillräcklig träning på det specifika ingrepp som de ska utföra. Samtidigt utförs avancerad sjukvård på alltför många enheter i Sverige. Det uppger regeringskansliet.

Färre antal platser

– Det är helt oacceptabelt att patienter skadas och dör för att läkare och vårdpersonal inte får tillräckligt med träning, säger socialminister Annika Strandhäll i ett uttalande.

Socialministern betonar att staten har ett viktigt ansvar för den nationella högspecialiserade vården, dit delar av cancervården hör. Regeringen vill reformera denna vård och att den endast ska bedrivas på ett mindre antal platser i Sverige och inte i alla sex sjukvårdsregioner.

Huruvida prostatacancervården kommer att ingå där återstår att se.

Träning ger färdighet

Socialstyrelsen ska leda arbetet och föreslå vilka sjukdomsgrupper som ska utgöra den nationellt högspecialiserad vården samt hur många platser den får bedrivas på.

Lagförslaget har sin bakgrund i den statliga utredningen "Träning ger färdighet". Den nya lagen beräknas träda i kraft den 1 juli 2018.