Svårt att åtala Iraks minister för krigsbrott

helskärm

Den irakiske försvarsministern Najah al-Shammari utreds för brott mot mänskligheten. Men att gå vidare till åtal kan bli besvärligt, enligt Pål Wrange, professor i folkrätt.

– Det viktigaste är nog att få till samarbete med de irakiska myndigheterna, säger han.

Sedan protester drog i gång i Irak den 1 oktober har runt 320 personer dödats och drygt 15 000 skadats, något som Najah al-Shammari anklagats för att vara delaktig i.

Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet arbetar nu med att se hur man ska gå vidare med utredningen, uppger Åklagarmyndigheten. Men att gå vidare med utredningen är inte helt enkelt, och den första frågan som måste ställas är om Najah al-Shammari kan åtalas, konstaterar Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Enligt honom är svaret ja.

– Det finns två skäl till det. Det ena är att han är svensk medborgare och då lyder man under svensk lag, det gäller också utomlands vid sådana här grova brott. Det andra skälet är att det vid brott mot mänskligheten – ett internationellt brott – råder universell jurisdiktion, vilket innebär att man kan åtala oavsett vem som begått brottet eller var det har ägt rum, säger han.

Kan hävda immunitet

Men för att al-Shammari ska kunna ställas inför rätta i Sverige måste han infinna sig här.

– Vi godtar inte åtal mot personer i deras frånvaro. Så då måste han utvisas från Irak. När han kommer till Sverige kan han kanske hävda att han är immun eftersom han är minister. Men jag tror inte det skulle godtas. Immunitet brukar anses täcka statschefer, regeringschefer och utrikesministrar, men det är högst osäkert om det gäller andra ministrar. Gissningsvis bedömer man att han inte är immun, säger Pål Wrange.

Sedan handlar det om att lyckas bevisa att brotten har ägt rum.

– Dels behöver man veta vad som har hänt, vem har misshandlat vem så att säga? Dels handlar det om hans personliga ansvar, för han har förmodligen inte själv hållit i avtryckaren. Då får man titta på befälshierarkier och för det ändamålet kan man behöva intervjua personer från Irak. Då krävs förstås ett visst mått av samarbete från Irak, säger Pål Wrange.

Pekas ut för bidragsfusk

I helgen har flera svenska medier rapporterat om att försvarsministern är svensk medborgare och folkbokförd i en Stockholmsförort. Enligt egen uppgift var han general i Iraks armé under diktatorn Saddam Husseins tid vid makten, skriver Expressen. Han utreds även ut för misstänkt bidragsfusk i Sverige.

– Det påverkar säkert också åklagarens vilja att gå vidare. Det kan också göra det något svårare för den irakiska regeringen att försöka sätta sig till motvärn, eftersom det handlar om trivial brottslighet som vem som helst kan tycka illa om, säger Pål Wrange.