Kenneth släckte bilbrand – dog i hjärtinfarkt
Stadsdelen Bäckby i Västerås är sedan tidigare drabbat av bilbränder
Uppdaterad 2019-08-21 | Publicerad 2019-08-20
Trebarnspappan Kenneth Eriksson, 56, gick i onsdags ut med brandsläckaren när lågorna från en bilbrand hotade husen.
Omedelbart efteråt fick han en hjärtinfarkt, och dog på sjukhus.
– Jag vill att han inte ska ha dött förgäves. Det får vara stopp, säger Kenneths fästmö.
Kenneth Eriksson, 56, var något av en nattuggla. Han satt uppe och tittade på film i sitt uterum i Bäckby i Västerås, när han vid 03-tiden i onsdags morse märkte att någon tänt eld på grannens bil. Kenneth gick in till sovrummet och väckte kvinnan han varit förlovad med sedan 2003.
Hon vill berätta sin livskamrats historia, men vill inte ha med sitt namn.
– Kenneth väcker mig och säger att han tror att det brinner. Jag springer efter i strumplästen, och vi ser ju att det brinner kraftigt. Jag ringer 112 och han springer för att hämta brandsläckaren.
Husen är av trä och det brinner farligt nära. Medan räddningstjänsten larmas till platsen dämpar Kenneth lågorna med brandsläckaren. Sedan går han tillbaka till sitt uterum.
– Jag ser att han ser lite konstig ut, men jag tänker att det här liksom inte är en normal situation. Men när jag har SOS kvar i luren skriker han till mig ”lägg på! Lägg på! Jag får en hjärtinfarkt.” Sedan bara faller han ihop som en betongklump.
Livskamraten säger nu till SOS att de behöver en ambulans. Hon gör hjärt- och lungräddning på Kenneth, vars ansikte snabbt blir blått. Kenneths dotter vaknar och chockas av synen. Hon håller ordning på hundarna medan ambulanspersonalen arbetar.
Senare samlades familjen med Kenneths alla tre barn på sjukhuset. Efter ett par dagar i respirator gjordes en EEG-undersökning på Kenneth. Den visade att aktiviteten i hjärnan i det närmaste upphört.
– Man såg att det var trasigt. Vilket gjorde att läkarna sa till oss att de kommer avsluta intensivvårdsbehandlingen. Vi fick ställas inför beskedet att de kommer inte att försöka mer. Han vaknar aldrig ur den här medvetslösheten.
Kenneth Eriksson var uppvuxen med att jobba på krogen, och spenderade ungdomsåren på restaurangen och festvåningen Hasselbacken i Stockholm.
– Det var ju under det glada 80-talet när de coolaste i stan hängde där, som Emilio Ingrosso och Pernilla Wahlgren. Sedan bodde han i Stockholm tills han fick barn, då han flyttade tillbaka till Västerås.
Sedan en tid var Kenneth sjukpensionär, på grund av psykisk ohälsa och stressrelaterade symptom.
– Han har fått sina törnar under livet. Men de runtomkring har vetat, att om det finns någonstans de kunnat gå så är det till Kenneth. Han har varit en stöttepelare, en varm person som kämpat.
Kenneth gillade att stå i centrum och när det lät och stökade runtomkring honom. Därför höjde familjen volymen på tv:n ordentligt, i det enskilda rummet där han spenderade sitt sista dygn vid liv. Kenneth Eriksson skulle veta att familjen var där, ända tills han gick bort vid 10-tiden i söndags.
– Precis när han gick bort så hade jag hans ansikte i mina händer. Under hela tiden på sjukhuset hade han inte gjort en enda grimas, ingenting. Men precis då snörpade han ansiktet, precis som att han skulle gråta. Och sen så var han borta.
Redan före den ödesdigra kvällen hade livskamraten reagerat på bilbränder och annat stök i Bäckby. När kommunen satte in kameraövervakning över Bäckby torg upplevde hon att det blev stökigare i deras bostadsområde. Som ordförande i samfällighetsföreningen utökade hon vaktbolagens rundor.
– Jag kände att det här med bilbränder är så fruktansvärt onödigt, och jag märkte att folk var så oroliga. En granne hade råkat ut för både sönderskurna däck och att bilen brunnit. Man börjar bli rädd för att bo hemma, och så där kan det ju inte vara. Man måste ju känna trygghet i sitt eget hem.
Efter att Kenneth dött vill hon att politiker, samhället och folk i allmänhet agerar mot bilbränder och annat stök. På grund av allmän efterfrågan har polisen sammanställt hur många bilbränder det varit i Västerås i sommar – minst 34 stycken. Bäckby är särskilt utsatt och i fredags, två dagar efter branden som Kenneth släckte, brändes återigen tre bilar i stadsdelen.
– Har folk tappat respekten för sig själva, är det vad som gör att man inte har respekt för andra längre? Man tar inte ansvar och man vågar inte heller säga till någon annan att ta ansvar, med risk för att råka ut någonting själv. Jag vet inte om det är det individualistiska samhället som påverkar, eller vad det nu är. Sedan måste familjer ta ansvar och involvera sina unga, oavsett om de är 4 år gamla eller 30 år gamla.
Kenneth Eriksson lämnar efter sig tre vuxna barn, som redan hade förlorat sin mamma. Kenneths livskamrat vill rikta ett budskap till ungdomarna som ägnar sig åt våld och skadegörelse.
– Det finns de ungdomar som är ute och gör det här för att det de tror att det är coolt. De måste veta att det inte är coolt.
Vad känner du inför bilbranden, som blev det sista som hände i Kenneths liv?
– Jag känner bara att om den där bilen inte hade brunnit, då hade jag haft någon att gå ut och dricka kaffe med nu.