Mer pengar behövs om primärvården ska lyfta

helskärm

Primärvårdens kanske största problem är brist på resurser, enligt regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt. Det måste till minst fem miljarder per år för att det ska bli lättare att träffa läkare och få vård.

– Primärvården är underfinansierad, den har för lite resurser, helt enkelt, säger Stiernstedt som nu har lämnat över utredningen med det lite krångliga namnet Digifysiskt vårdval till socialminister Lena Hallengren (S).

Utredningen tar tag i en rad av primärvårdens problem och lägger fram förslag som ska bidra till att göra det lättare att få en fast läkar- eller vårdkontakt och att vården blir mer jämlik och inriktad på att först hjälpa dem med störst vårdbehov.

Patienter ska lista sig för en vårdcentral och besöksavgiften vara hundra kronor i hela landet.

Samtidigt föreslår utredningen att regionerna, de tidigare landstingen, ska sätta press på vård- och hälsocentraler att vara mer tillgängliga, både för besök direkt eller kontakt digitalt. Problem med tillgänglighet, det vill säga att det är svårt att få kontakt och tider, är ett stort bekymmer idag.

– Jag hoppas att man ska få ett system som ger en större trygghet och kontinuitet i vården, ett system som gör att man vet vart man ska vända sig i alla lägen och där man vet att man får ett snabbt och bra omhändertagande. Antingen fysiskt eller digitalt, säger Göran Stiernstedt.

Analysen var dålig

Valfriheten, eller det så kallade vårdvalet, i primärvården för medborgarna infördes 2010. Sedan dess har medborgarna fått välja fritt mellan vårdcentraler, som fått sätta igång var de vill om de uppfyller kraven som landstinget ställer.

Men analysen bakom reformen var dålig, enligt utredningen. Vården blev inte mer jämlik eller inriktad på att hjälpa dem med störst behov, snarare mer styrd av vilka som kan efterfråga vård.

– Det fanns en övertro på att konkurrens med kvalitet skulle fixa det hela och att det skulle bli så attraktivt att en massa läkare skulle söka sig till primärvården och råda bot på bristen, säger Stiernstedt.

Utredningen vill snäva in det den kallar obegränsade valfriheten för medborgare och de som erbjuder vård inom vårdvalet. Alla medborgare ska, enligt lagförslaget, lista sig på en vårdcentral. Byte, eller omval, får ske högst två gånger per år. Det blir inte möjligt att, som idag, ringa till ett av de snabbt växande nätläkarbolagen utan att vara listad hos dem eller att de är etablerade i den region där patienten finns. Ersättningssystemet ändras också, bland annat för så kallad utomlänsvård, och vårdcentraler ska ha både en vårdcentral och möjlighet till digital kontakt.

Styra om val

– Vi styr om valfriheten och vill försöka vrida om det till ett system så att man på förhand väljer vårdcentral snarare än från fall till fall, säger Stiernstedt.

Han framhåller att det gynnar kontinuiteten och patientsäkerheten i vården med mer fasta kontakter.

– Utredningen angriper något som vi har upplevt är ett genuint problem, att det är svårt både med kontinuitet och tillgänglighet, säger socialminister Lena Hallengren (S) som håller med utredningen om att det behövs mer nationell styrning och mer statlig kontroll över primärvården.

Den som listar sig på en vårdcentral ska få en fast läkarkontakt eller namngiven kontakt. Om vårdcentralen vet hur många listade den har och ersättningen bestäms mer utifrån antal listade än antal besök antas planeringen bli enklare.

Den som ändå söker vård någon annanstans får betala en högre avgift än avgiften för listade patienter.

TT: Fast läkarkontakt, det låter ju bra. Men finns resurserna till det?

– Nej, inte fullt ut, säger Göran Stiernstedt men tillägger att den fasta kontakten mycket väl kan vara en sjuksköterska eller ett vårdteam på den valda vårdcentralen.

Utredningen anser att staten och landstingen gemensamt måste skjuta till minst 5 miljarder kronor per år till primärvården.