Protesterna i Georgien fortsätter: ”Inga slag kan smärta mer än att förlora sitt land och framtid”
Publicerad 2024-05-15
TBILISI. Nya ”ryska lagen” ses som en dödsstöt för Georgiens EU-projekt.
Nu kan de stora protesterna i landet trappas upp ytterligare.
– Om vi inte står upp mot detta nu så kommer vi vakna upp i Ryssland i morgon, säger studenten Ia Latsabidze, 29.
I fyra veckor har tiotusentals demonstranter fyllt huvudstaden Tbilisis gator i protest mot ett lagförslag som under kaosartade former röstades igenom på tisdagen.
Lagen tvingar alla organisationer i Georgien som får 20 procent eller mer av sina inkomster från utlandet att klassas som ”agenter under utländsk påverkan”, vilket medför extra hårda granskningar av staten.
Enligt regeringspartiet Georgiens dröm skulle lagen minska utländskt inflytande. Motståndare kallar lagen, som kritiserats av EU, för ”ryska lagen” eftersom Ryssland sedan 2012 har en liknande.
Demonstranterna ser beslutet som ett vägskäl för Georgien, där flera års strävan mot ett EU-medlemskap och västvänlig politik går i graven – till förmån för ett närmre samröre med Moskva.
– Vi protesterar mot Rysslands återkomst till Georgien, säger Nana Shugladze, 61.
Lades fram i fjol
Hon är en av få demonstranter som upplevt Sovjetunionen. De flesta är studenter som, över hela Georgien, tagit ledigt för att visa sitt missnöje. Många menar att demokratin i landet är hotad.
Nina Rashoiani, 19, har Georgiens flagga virad om ryggen. Hon håller upp en skylt med texten ”på gatorna gnistrar friheten”.
– Vi är här, studenter och äldre, och kämpar för vår framtid. Jag är stolt över mitt folk, säger hon.
– Jag vill kunna säga till mina barn att deras mamma stod här och var på rätt sida.
Ett liknande lagförslag lades fram i fjol – men slopades efter kraftiga protester. Demonstranterna hoppas på samma resultat denna gång. I lördags hölls Georgiens största protest sedan landet blev självständigt 1991.
”Mitt livs viktigaste stund”
Saba Meurmishvili, 21, som läser internationella relationer på ett universitet i Tbilisi, har EU:s flagga knuten runt axlarna. Han och hans vänner har demonstrerat sedan mitten av april.
– Det här är mitt livs mest avgörande stund, för vi måste välja väg, säger han.
– Vi är här för att skydda vår framtid inom Europa. Vi har varit en del av Ryssland och vill inte tillbaka dit. Vår framtid är demokratisk och europeisk.
Orden ”dra åt helvete, Putin” och polisslagordet ACAB har sprejats på parlamentets vägg. De senaste dagarna har polis och demonstranter drabbat samman. Det är inget som stoppar Saba.
– Inga slag kan vara mer smärtsamma än att förlora sitt land och sin framtid. Jag blev gripen vid protesterna i fjol, det finns inget jag är rädd för.
”Kommer bli mer högljudda”
Han har ett par gula skyddsglasögon redo, och även under tisdagen används tårgas för att skingra demonstranter. Halvnorske David Alexander Kielland Torgvaidze, 19, som bott i Georgien i 13 år, tycker att polisen gått över gränsen.
– Det har varit förfärligt, säger han.
– Polisen har inte visat någon nåd. Jag har hamnat i tårgas och de har använt pepparsprej och gummikulor. Men folk har gasmasker och skyddsglasögon och vi kommer stå kvar in i det sista.
På Frihetstorget, några minuter från parlamentet på paradgatan Shota Rustaveli, står dussintals bussar parkerade, fyllda med kravallpoliser. Demonstrationerna väntas tillta under tisdagskvällen.
– Vi är inne på protesternas 35:e dag och de har bara blivit större och större. Vi ger inte upp. Vi kommer bara bli mer och mer högljudda, säger Ia Latsabidze, 29.
”Kan vakna upp i Ryssland”
Sedan i december i fjol har Georgien EU-kandidatstatus. Enligt undersökningar backar 80 procent av befolkningen ett inträde, uppger CNN.
En EU-flagga hänger som en mantel över Ias rygg. Hon läser en master i sociologi i Berlin men har åkt hem för att delta i protesterna.
– Vi är inte rädda. Vi vet att det kan vara farligt här men om vi inte står upp mot detta nu så kommer vi att vakna upp i Ryssland i morgon, säger hon.
– I Ryssland kan man inte demonstrera som här, då hamnar man i fängelse direkt. Så vi kommer göra det så länge vi kan.
Flera motståndare till lagen har utsatts för hotsamtal och våld. Oppositionspolitikern Dimitri Chikovani fick en hjärnskakning, bruten näsa och skärsår i ansiktet när han angreps av fem maskerade män vid sitt hem förra veckan skriver Sky news.
Ia ser det som en försmak av ett land där meningsmotståndare tystas.
– De har redan börjat gripa folk som inte gjort något annat än att uttrycka sina tankar om regeringen och ”ryska lagen” på Facebook, säger hon.
Det är en sval majdag i Tbilisi. Ett lätt men ihållande regn faller över demonstranterna. Medan omröstningen pågår inne i parlamentet skanderar de ”slavar, slavar, slavar”, mot premiärministern Irakli Kobakhidze och Georgiens dröms grundare, oligarken Bidzina Ivanshvili.
– De är slavar för det är så tydligt för oss att de agerar på direktiv från Moskva. De har förlorat sin egen åsikt nu, säger Ia.
Ockuperar en femtedel
Kreml har nekat till att ha något med lagen att göra. Georgiens regering har sagt att den även ska hålla ryska intressen borta.
– Det är skitsnack, säger Ia.
Efter kriget 2008 ockuperar Ryssland omkring 20 procent av Georgiens yta med utbrytarrepublikerna Abschasien och Sydossetien.
– Jag är rädd för att det snart handlar om 100 procent i stället, säger 20-årige Vano Kakashvili.
Han har en svart huvtröja med orden ”Ryssland är en ockupant” på sig.
– I dag ockuperar de Georgien, inte genom krig men genom sina 83 slavar i regeringen, säger han.
– Studenter blir slagna för att de demonstrerar. Men ju fler som blir slagna på gatan, desto fler kommer komma ut för att protestera, även om regeringen gör allt för att döda vår röst och vår europeiska framtid. Vi ska göra allt för att Georgien ska integreras i den europeiska familjen.
