Lyssnade på ”fel” rappare – blev hotad och rånad
Publicerad 2024-04-21
Allt fler svenska rappare kopplas till kriminella nätverk – både av polisen och av sina egna fans.
”Ahmed” blev rånad och hotad till livet när det lokala gänget tyckte han körde bil i fel område – och spelade en låt av en rivaliserande rappare.
– Det var anledningen till att de blev arga.
En sensommarkväll kör Ahmed sin nya Mercedes runt Vårby Gård i södra Stockholm.
I framsätet sitter en killkompis, i baksätet två tjejer. Alla är ytligt bekanta. De lyssnar på hög hiphop.
Vännen i framsätet får ett meddelande på Snapchat. Det kommer från en bekant som bor i området. Det står att några personer har stört sig på ungdomarna i bilen. Och att de nu måste de komma till ett ”möte”.
Om de fortsätter köra runt och spela musik så kommer det att börja skjutas, får Ahmeds kompis veta.
I ett senare polisförhör förklarar Ahmed att det som provocerat gänget var att ”vi körde där för mycket”. Men också att man spelade en låt av en rappare som det lokala gänget anser sig ha konflikt med.
Senare på kvällen träffar Ahmed och hans vän personen som skickat meddelandet – en slags mellanhand. Han tar deras bilnycklar och kör bilen till en parkering.
Killarna leds till en innergård. Där står tre personer. En ung man i beige Nikedress förklarar att Ahmed har gjort fel. Att han inte visat respekt och att han gjort folk arga. Nu är han skyldig 250 000 kronor. Vi tar bilen i pant så länge, säger killen i Nikedressen.
Före mötet har Ahmed fått höra att personerna han ska träffa är ”farliga”. Men stämningen är ganska lugn. Tills en fjärde person dyker upp. Han är maskerad, visar upp en pistol och säger till Ahmed att den ska användas för att ”våldta dig i munnen”. Att Ahmed ska ”tas ut i skogen” om han inte skaffar fram pengarna. Efter en stund körs bilen iväg och de två vännerna går till fots mot tunnelbanan.
Personerna på innergården är medlemmar av det så kallade Vårbynätverket. Under 2022 dömdes många ur nätverket till långa fängelsestraff i rättegångarna som följde på att chattverktyget Encrochat hackats. Domarna gällde bland annat mord, mordförsök och narkotikahandel. Personer ur Vårbynätverket dömdes också för att ha medverkat i en kidnappning av rapparen Einár.
Mannen i Nikedressen, han som leder samtalet med Ahmed den här sommarkvällen, var också åtalad för att ha medverkat i den kidnappningen. Men han friades. Efter Enchrochaträttegångarna anser polisen att han tagit ”en ledande roll” i nätverket.
Får man inte lyssna på hiphop i Vårby Gård?
Jo, det gör många. Musiken är överallt. Även bland de som rör sig nära det lokala gängen.
En polis som jobbar i området berättar att man hittar egenskrivna raptexter i ”så gott som varje” telefon man beslagtar. Då handlar det inte om etablerade artister. Utan om unga personer som lever i närheten av den här miljön och kanske någon gång vill göra musik själva.
– Det är nog en slags dröm väldigt många av dem har, säger polisen.
Men enligt den handfull personer som utgör Vårbynätverket så ska man inte lyssna på just den artist som Ahmed spelade den här dagen.
I den här världen anses han med sin musik och sina texter ha tagit ställning för Maynätverket – en annan falang från området som Vårbynätverket haft en blodig konflikt med i många år.
Konflikten kommer ur en intern splittring mellan gamla vänner. Det var personer ur Maynätverket som sköt 12-åriga Adriana vid ett McDonalds i Botkyrka, och de egentliga måltavlorna den kvällen tillhörde Vårbynätverket. Ledaren för Maynätverket och en annan person avtjänar i dag livstidsstraff för det mordet.
En polis som jobbat länge mot gängkriminaliteten i området berättar i en rapport om hur man en kväll kontrollerade personer med kopplingar till Maynätverket i Vårby Gård. Det skedde under en videoinspelning med den aktuella rapparen. I videon poserar man med tunnelbaneskylten i bakgrunden. Polisen kallar detta ”extremt avvikande” och ”en tydlig provokation”.
I dag lyssnar även polisen i Vårby Gård på svensk hiphop – för att följa de lokala gängen.
– Musiken har blivit ett verktyg för att lägga pusslet kring hur lojaliteterna i gängen skiftar, säger en polis.
En koppling mellan musik och gäng behöver inte betyda att artisten är kriminell. Ingen polis som Aftonbladet talat med pekar till exempel ut rapparen som Ahmed spelade i bilen som en central gängmedlem.
Men många menar att musiken har en viktig funktion i den miljön.
– Den blir något att samlas kring. En gemensam beröringspunkt för grabbarna, liksom. Och musiken kan nog leda till att artisterna får en mer central roll i ett gäng. Ibland gör rappare sig själva till legitima måltavlor i de här konflikterna, bara på grund av musiken de släpper, säger en person som jobbat länge mot de lokala gängen.
– Man kan också se att det finns unga vi stöter på som har goda förutsättningar, men som via musiken dras mot en kriminell livsstil, säger en annan polis.
Många av Sveriges största artister lever i dag i flera världar samtidigt.
En hiphoplåt kan betyda vitt skilda saker, beroende på vem som lyssnar på den och var det sker. En svensk rappare kan stå på Ullevis scen, vara med i matlagningsprogram på tv och samarbeta med internationella världsartister – samtidigt som han släpper en ny låt med referenser till lokala gängkonflikter.
Ofta lämnas fansen själva att bena ut vad som är sant eller inte.
På nätets alternativa nyhetskanaler – till exempel stora konton på Instagram och Tiktok – är artisternas kriminella kopplingar mer öppna. Här kan en chockerande hård textrad läggas ihop med en uppgift ur ett förundersökningsprotokoll. Så skapas en ny – ofta överdriven – sorts sanning.
Under de senaste åren har rapparen som Ahmed spelade i Vårby Gård varit en av de mest streamade artisterna på svenska Spotify. Han blandar kärlekslåtar som ofta blir stora hits med ”hårdare” låtar där fansen läser in referenser till pågående gängkonflikter.
– I de kriminella miljöerna vet alla att den här rapparen inte är önskad i Vårby, säger en lokal polis.
– Men för de som lyssnar på honom på P3 tror jag inte att så många känner till de kopplingarna.
En person som jobbar med unga i Vårby Gård håller med om att det länge funnits en tydlig koppling mellan artister och de lokala gängen.
– Alla unga vet mer eller mindre om det här. Sen finns det de som skiter i det. Men de kanske ändå inte sätter på musiken bland folk.
Samtidigt finns det även bland de yngre ofta en förvirring kring musiken.
– Många lyssnar ju bara på en låt för att det är en skön låt. Det är inte alla som känner till bakgrunden, om man säger så. Ibland är det lite som med ett barnprogram. När man kollade på det som barn fattade man ingenting av vissa av skämten. Men tittar man på det nu som vuxen så förstår man att de hade lagt in en del ganska grova skämt om sex och sånt också.
Polisen Reine Berglund har jobbat i Vårby Gård i tjugo år.
Han träffar dagligen de unga som är aktiva i gängen – samt de ännu yngre som är på väg in i den miljön.
Också han håller med om att det finns musik som inte är ”tillåten” här.
– Det tror jag absolut. Det blir ju tydligt i det här fallet. Enligt de killarna är ju Vårby ”deras” område. Något de måste kontrollera. De kan nog känna att de måste göra något om någon spelar musik som de inte gillar – för att inte tappa ansiktet.
Samtidigt menar han att musiken kan fungera som ett svepskäl.
– Man hittar ofta anledningar att begå de brott man vill begå. Är det inte musiken så är det något annat.
Många som jobbar i området vill inte prata med journalister om de här frågorna. Flera framhåller att det inte handlar om en rädsla för det lokala nätverket – utan ett missnöje kring hur området porträtteras i medierna.
Hani Shabanpour, verksamhetsledare på ABF, beskriver Vårby Gård som ”orättvist smutskastat.” Han har tidigare jobbat i Vivalla i Örebro och i Rinkeby i norra Stockholm, och menar att Vårby är mycket lugnare.
– Man behöver särskilja området från de här ganska få kriminella individerna. Här finns välkomnande människor, många positiva krafter, ett väldigt rikt föreningsliv, och väldigt många fina ungdomar. Många engagerar sig i att göra området bättre, för att de har bott här länge.
Shabanpour menar att ett ensidigt fokus på en liten grupp kriminella gör att viktiga frågor om integration och fattigdom kommer i skymundan. ABF i Vårby har nyligen tvingats lägga ned sin välbesökta läxhjälp på grund av indragna bidrag.
Tanken om att musiken leder unga mot kriminalitet är också förenklad, menar en person som jobbar nära unga i riskzonen.
– Problemet är egentligen inte vad musiken handlar om, säger han.
– Problemet är att de unga själva har sett och upplevt det som musiken handlar om.
Hur menar du?
– Det är lätt att sitta och säga att gangsterrappen gör dig kriminell om du inte kommer från ett sånt här område. Men det är också ett faktum att barnen här ser sakerna från låtarna i sin vardag. De ser och hälsar på de kriminella ute varje dag. De är vana vid det.
– Om du bor i ett område där alla med pengar redan har flyttat och du varje dag ser de kriminella på torget som de enda som har lyckats, då sammanfattar ju musiken bara vad du ser i vardagen.
I kommundelen Vårby bor runt 11 000 personer. I det centrala bostadsområdet Vårby Gård drygt 2 000. Det nätverk Reine Berglund och andra poliser jobbar mot består just nu av ett tiotal personer. Runt dem finns ytterligare 10–20, alla tonåringar, som bedöms vara i riskzonen för att dras in i kriminalitet.
En liten grupp. Men polisen menar att de har stor påverkan på lokalsamhället. Till exempel genom att pressa och hota näringsidkare. Polisen anser också att våldskapitalet sipprar in i de boendes vardag. Reine Berglund beskriver det som en slags ”normalisering”, där invånare som inte anser sig påverkade av närvaron av ett gäng, ändå på små sätt inrättar sin vardag utefter dess existens.
Man kanske inte handlar på vissa tider. Man tar en annan väg hem. Man håller sina barn inomhus. Eller så tänker man en extra gång på vilken artist man spelar i sin bil.
Påhittade skulder och ”bötfällningar” som de Ahmed råkade ut för har länge varit vanligt i gängmiljön. Men berättelsen om rånet i Vårby Gård är ovanlig av en anledning:
Någon vågade anmäla.
Enligt polisen har Ahmed själv inga kända kopplingar till gängkriminalitet.
– För oss framstod han som en vanlig hederlig kille, som jobbade flera jobb samtidigt och tog extrapass för att bidra i familjen, säger åklagaren Per-Erik Rinsell.
I närheten fanns också en annan familjemedlem, som Per-Erik Rinsell beskriver som ”stöttande” under processen.
Men när det är dags för rättegång har Ahmed ändrat sig.
Nu vill han inte svara på några frågor. Även familjemedlemmen som vittnar har delvis backat från berättelsen i förundersökningen. Nu påstås att det hela handlade om en skuld som Ahmed hade till gängmedlemmarna som rånade honom.
En person med god insyn i utredningen påpekar att detta inte hänger ihop med vad som sagts i tidigare förhör. Eller med någon av de konversationer mellan gärningsmännen som ligger till grund för åtalet.
Den här personen menar att agerandet skulle kunna bero på rädsla för gängets våldskapital. Eller att ytterligare påtryckningar och hot kan ha förekommit inför rättegången.
Under rättegången får familjemedlemmen en fråga om det, om Ahmed utsatts för ytterligare hot. ”Inte vad jag vet”, svarar hen.
Ahmeds tystnad gör åtalet svagare. Men åklagarens underlag räcker ändå till fällande domar.
Strax före jul döms tre personer till två års fängelse för rån.
Fotnot: Ahmed heter egentligen något annat.
