Fler vill ompröva sin adhd-diagnos: ”Ingen kul titel”

Johanna Sundbeck

helskärm

Allt fler vänder sig till vården för att bli av med sin neuropsykiatriska diagnos.

Nu öppnar den första offentliga mottagningen i Skåne som ska om- och avdiagnostisera adhd och autism.

– Adhd har blivit en ofrivillig titel, säger Linnéa Bäcklund som kämpat länge för att bli av med sin diagnos.

När Linnéa Bäcklund var 15 år var hon – liksom många andra tonåringar – stökig i skolan, berättar hon.

Klassen var för stor och hon upplevde att det var svårt att koncentrera sig när ”elever sprang runt och skrek”.

Linnéa Bäcklund, 32, diagnostiserades med adhd, men har aldrig känt igen sig i diagnosen.

– Vilken tonåring är inte lite stökig? Jag har alltid älskat att prata och haft mycket energi. När jag satt i kassan på Ica så frågade folk mig varför jag alltid var så glad. Men jag har aldrig medicinerat eller upplevt några svårigheter så fort jag fick sitta i ett lugnt klassrum.

Drömmarna om att bli polis grusades snabbt.

Diagnosen har snarare hindrat än hjälpt Linnéa, förklarar hon.

– Det var även stora diskussioner om jag skulle få ta lastbilskörkort. Om jag söker vård är jag antingen den ”gravida kvinnan med adhd”, eller så står det ”kvinna med adhd söker vård för öra” i min journal, säger hon och fortsätter:

– Det är ingen kul titel.

Första mottagningen för omprövning

Linnéa har sökt till vården för att få ompröva sin diagnos. Hon fick höra att det inte är något vården prioriterar och att det kan ta två år innan hon får hjälp.

I Skåne söker sig några personer i månaden till psykiatrin för att bli av med sin adhd- eller autismdiagnos, berättar Sophia Eberhard, forskare och chefsöverläkare BUP Skåne.

Ofta handlar det om personer i övre tonåren eller unga vuxna som inte längre känner igen sig i diagnosen.

– Det kan också vara så att man upplever att det är ett hinder i livet eller i karriären. Till exempel inom polisen eller om man vill göra lumpen, säger hon.

Vid månadsskiftet öppnar Region Skåne den första offentliga mottagningen för att ta emot de patienterna, vilket TV4 Nyheterna tidigare rapporterat.

– Det kommer att drivas som ett forskningsprojekt som finansieras av forskningsmedel, säger Sophia Eberhard och fortsätter:

– Tanken är att vi genom att träffa dessa personer och göra både en psykiatrisk bedömning och en intervju förstår denna grupp bättre. Resultaten av studien kan sen utgöra en grund för ställningstaganden kring om hur ordinarie verksamhet bör hantera dessa förfrågningar.

Det är omkring femtio personer vi kommer att träffa i projektet som kommer få ompröva sin diagnos, säger Sophia Eberhard.

Kan växa ifrån diagnos

Intresset är stort – folk från hela Sverige har skickat förfrågningar om att få delta.

– Det finns en stor grupp personer i hela landet med de här funderingarna. Förhoppningen är att kunna överföra det här till fler regioner. Vi kommer dock bara kunna träffa personer bosatta i Skåne, då det är det vi fått etiskt godkännande för, säger hon.

Omkring fem och sju procent av alla barn och unga har adhd i Sverige, enligt Socialstyrelsen. Bland vuxna är siffran tre procent. En till två procent av befolkningen har autism.

Man har tidigare utgått ifrån att neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism är livslånga funktionsvariationer.

Nu kan man fundera över om det gäller alla, menar Sophia Eberhard.

– Det finns forskning som visar att vissa personer växer ifrån sin diagnos och att man då som vuxen inte längre uppfyller diagnoskriterier som man uppfyllde i barndomen. För andra kan det vara så att adhd-symptomen kan variera över tid kopplat till stress, belastning och livssituation.

”Bli av med stöd”

Det kan också medfölja problem om det blir lättare att få ompröva sin diagnos, poängterar hon.

– Det följer vissa rättigheter med diagnoser. Alltifrån längre skrivtider i skolan vid adhd, och rätt till boendestöd vid autism. Gör man en omprövning som leder till att man blir av med en diagnos blir man också av med sitt stöd. Man får ta det varsamt, det här är en ny frågeställning.

Linnéa Bäcklund hoppas på att fler som behöver vården får ta del av den i framtiden.

– Man är inte sin diagnos. Nu kanske det är för sent för mig, men jag hoppas att det här projektet kan hjälpa andra att inte gå miste om sina drömyrken.