Svenskan om skräcken i Las Vegas: ”Jag kände något vina bredvid örat”
Svenska Lilly och Angelica om masskjutningen i Las Vegas
Uppdaterad 2023-07-20 | Publicerad 2017-10-11
De trodde först att smällarna var festivalens finalfyrverkerier.
Sanningen gick upp för svenskarna när paniken bröt ut i konsertpubliken.
– Jag kände något som ven vid örat. Det fladdrade i håret. Jag sa till de andra: ”jag vet inte om jag inbillar mig”. Men jag tror att det var en kula, säger Angelica Mellström till Aftonbladet.
Angelica Mellström, Lilly Porter och en till vän hade rest till Las Vegas för att gå på countryfestivalen Route 91 Harvest. Sista kvällen bjöd på uppsluppen stämning.
Artisten Jason Aldean spelade på stora scenen, tvärsöver vägen från Mandalay Bay Hotel.
Lilly Porter hade köpt mat – nu stod de och skrattade åt den jätteportion pommes frites som matståndet gett dem i handen. Några unga tjejer i närheten skrattade med, och svenskorna delade med sig av maten.
Hörde höga smällar
Mitt i spelningen hördes plötsligt höga smällar. Svenskorna tittade sig omkring efter fyrverkerier.
Men himlen var svart och människor kring dem började skrika och springa.
– Efter två skottsalvor fattade vi att det är någon som skjuter, säger Lilly Porter till Aftonbladet.
Stephen Paddock hade krossat fönstret på hotellrummet på Mandalay Bay. Med automatvapen sköt han ner i folksamlingen framför scenen.
– Vi började springa. Vi började springa mot kanten till vänster om oss. Vi sa bara ”Vi håller i hop”, berättar Lilly.
Tog skydd under en food truck
De hade svårt att avgöra var skotten kom från – någon av dem trodde att skytten siktade på folkmassan från en helikopter. Svenskorna kröp under en food truck som stod bredvid scenen. Inträngda under fordonet hörde de människor skrika ”de kommer, de kommer”.
– Vi tog oss ut. Och sedan bara sprang vi, säger Lilly Porter.
– Han sköt ju så länge. Det bara fortsatte och fortsatte och fortsatte, säger Angelica Mellström.
Aftonbladet träffar Angelica och Lilly när de landat hemma i Sverige. Lilly jobbar i vården och när hon tänker på händelsen undrar hon om de borde stannat på platsen och kanske undsatt någon.
– Det har kommit över mig jättemånga gånger. Att jag kanske kunde hjälpt någon, säger Lilly Porter.
Hon tänker på de unga tjejer som de bjöd på pommes frites.
– Så många unga människor. Det var ju så oerhört många unga på festivalen. Jag vet inte om de klarade sig.