Ökad oro för ätstörningar under pandemin

helskärm

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot personer med ätstörningar. Under våren har antalet som sökt vård ökat dramatiskt på många håll, inte minst bland barn och ungdomar.

– Något har hänt under den här perioden, säger Thor Rutgersson på Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och Fri.

Antalet personer som söker vård på grund av ätstörningar har ökat de senaste åren. Men pandemin tycks ha fått problemen att öka ytterligare, enligt Thor Rutgersson, pressansvarig på Frisk och Fri.

– Vår bild är ju att det har ökat och framför allt att det under covid-19 finns en större oro hos människor, säger han.

– Om ätstörningarna ökar är svårare att säga, för att vårdkontakterna ökar behöver inte betyda att ätstörningarna ökat. Men någonting har hänt under den här perioden. Vi har 40 procent fler som sökt sig till våra stödkanaler under våren.

Även på Tjejzonen har en ökning märkts av. Bland samtalen i stödorganisationens sommarchatt handlade i år omkring dubbelt så många om ätstörningar jämfört med i fjol.

– Det är svårt att säga vad som är orsak och verkan. Men det ligger nära till hands att det har en koppling till corona, säger generalsekreteraren Eva Glückman.

"Extra svårt"

Ett annat exempel är ätstörningsenheten i Skövde där antalet remisser har fördubblats sedan förra året, vilket P4 Skaraborg rapporterat om.

I Skåne hade antalet fall bland barn och unga ökat med nästan 50 procent fram till sista juli. Enligt Sophia Eberhard, som är chefsöverläkare i barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne, är det dock tveksamt om coronaviruset ligger bakom.

– Vi har inte kunnat se att covid-19-pandemin påverkat antalet patienter med ätstörning, säger Sophia Eberhard.

– För barn som är sårbara och har det ansträngt hemma kan det vara extra svårt under pandemin, men ökningen har skett oberoende av pandemin, över flera år.

Ökad ångest

Från Västra Götalandsregionen, som TT varit i kontakt med, kommer samtidigt uppgifter om patienter vars symptom förvärrats på grund av coronapandemin, bland annat på grund av att gymnasieskolorna övergick till distansundervisning och att många gym var stängda under våren.

– Mycket av ätstörningsvården i landet har ställts in eller ändrat form. Och när man tar bort rutiner och fasta punkter för människor blir det svårt, för mycket av återhämtningen bygger på att kunna luta sig mot rutiner, säger Thor Rutgersson på Frisk och Fri.

Samma bild ger Andreas Birgegård, forskarledare vid Kunskapscentrum för ätstörningar.

– Om man tittar på resultat från Nederländerna och USA ser det ut som att personer med ätstörningserfarenhet har en ökad ångestnivå beroende på corona, säger han.

– Det finns många som också upplever att det är bra att vara hemma med familjen mer och att jobbstressen minskat. Men på gruppnivå har ångesten över hur det ska gå med ätstörningen ökat och för en hel del har också symptomen ökat.

"Större diskussion"

Sett över tid handlar ätstörningarna dock om större förändringar i samhället, enligt Sophia Eberhard på Bup i Skåne. När mycket av kommunikationen barn och unga emellan sker genom bilder och sociala medier, finns en risk att kroppen blir en stressfaktor.

– Det vore enormt värdefullt om uppmärksamheten som frågan fått under sommaren kan leda till att vi börjar prata om hur vi kan stötta unga i att ha eller få en mer realistisk syn på sina och andras kroppar, säger hon.

– Vi behöver prata om det även utanför vården, och innan en ätstörning utvecklas, men det är en större diskussion som hela samhället måste medverka i.