Slutstrid i Syrien kan ge ny flyktingvåg
Alla varningsklockor ringer inför slutstriden om Syrien.
Många fruktar ett blodbad på civila där kemiska vapen kan användas. Direkta konfrontationer mellan USA och Assads kompisar Ryssland och Iran är tänkbara.
Resultatet kan bli en ny flyktingvåg till Europa.
I dag träffas i Teheran de tre ledare som har störst inflytande över Syriens öde. Rysslands president Putin och Iran president Rouhani ska göra en plan för slutoffensiven medan Turkiets president Erdogan försöker minska skadeverkningarna för egen del.
Trots framgångarna på slagfältet är det länge sedan Syriens diktator Bashar al-Assad hade något avgörande inflytande på vad som händer med hans land.
Vad de tre stormakterna än kommer fram till finns det inga garantier för överenskommelsen följs. Deras intressen kolliderar delvis helt.
Efter dryga sju år av inbördeskrig i Syrien känns det som det inte kan bli mycket värre. Runt en halv miljon döda. Tio miljoner på flykt, varav, fyra miljoner utanför landet.
Ändå ser slutstriden ut att kunna få det fruktansvärda lidande som Syriens civilbefolkning redan fått uppleva att blekna.
Så här ser spelplanen ut:
Bortsett från den östra delen av landet som till stor del kontrolleras av kurderna så finns är det bara Idlibprovinsen i västra Syrien som inte behärskas av Syriens regeringsstyrkor.
Utplåna rebellerna
Här bor i dagsläget tre miljoner människor varav den absoluta merparten är civila som inte vill leva under Assad. Ungefär hälften av dem har kommit hit som flyktingar från andra delar av Syrien.
Siffrorna varierar men här finns också några tiotusen rebellsoldater, de flesta jihadister med anknytning till al-Qaida. De har transporterats hit av regimen från andra frontavsnitt där de i princip haft att välja på att dö i strid eller få fri lejd till Idlib. Assad taktik att samla alla kvarvarande rebeller på ett ställe inleddes redan efter belägringen av Aleppo 2016. Nu har tiden kommit för att utplåna dem. Assad har lovat att ta tillbaka varje tum av sitt territorium.
Rebellerna har i praktiken förlorat men vägrar ge upp. För sin slutgiltiga seger är Assad beroende av Rysslands bombningar och Irans marktrupper. Båda verkar vilja föra kriget till ett slut för att kunna "casha in" på sin roll som Assads skyddslingar.
Upptrappningen inför slutstriden har pågått i veckor. Ryssland har redan inlett med förberedande bombningar.
Avänt kemvapen
USA hävdar att det "finns massor av bevis" för att syriska styrkor kommer att använda kemiska vapen i Idlib. FN:s "kemvapenpolis" har tidigare pekat ut regimen för att använda kemiska vapen.
President Trump har varnat både Moskva och Tehran för at på ett "vårdslöst sätt" attackera Idlib.
Retoriken har alltid varit högljudd om Syrien men nu riskerar USA att hamna i direkta strider med både Ryssland och Iran. USA har fortfarande kvar drygt tvåtusen soldater i Syrien för att bekämpa IS. Man har också kapaciteten att bomba mål i hela landet.
Tidigare var USA:s enda mål att besegra IS. Nu har ett annat tillkommit. Att se till att Irans marktrupper lämnar Syrien. Något som går helt i linje med Trumps alltmer aggressiva ton mot Iran som inleddes på allvar när han sa upp avtalet som begränsar Irans möjligheter att skaffa kärnvapen.
Här finns med andra ord en avsevärd risk för amerikanska bombningar av iranska trupper och baser i Syrien. Något som Israel redan ägnar sig åt. Det är inte svårt att se hur slutstriden om Syrien kan urarta till en väpnad storkonflikt mellan USA och Iran med Ryssland, Turkiet och Israel som aktiva deltagare.
Humanitär kris
Turkiet har stängt sin landgräns mot Syrien. Idlib ligger nära den turkiska gränsen. Turkiet har skapat en buffertzon här med egna soldater och trogna rebellgrupper.
Frågan är vad som händer när offensiven mot Idlib sätter igång och människor börjar fly mot gränsen. Pressen kommer att vara stor på Erdogan att släppa in flyktingarna trots att Turkiet redan har dryga tre miljoner syriska flyktingar.
Samtidigt har Turkiet åtagit sig att stoppa flyktingarna från att ta sig vidare till Europa. Men vad händer om ytterligare miljoner tar sig till Turkiet?
Risken är uppenbar att vi får en förnyad flyktingström mot Europa i ett läge där så gott som samtliga EU-länder börjat tillämpa en restriktiv flyktingpolitik.
Som upplagt för en stor humanitär kris.