Myndigheten har letat efter Engelska skolans ägare – i åtta månader
Uppdaterad 2021-06-17 | Publicerad 2021-06-15
Efter åtta månaders jakt har Skolinspektionen ännu inte fått svar på vem som äger skolan som 28 000 svenska barn går till varje dag.
Hittills har man kunnat lokalisera en mexikansk naturgashöjdare, en brittisk fondförvaltare och en direktör i Luxemburg som gjort pengar på tyska biltvättar.
– Det finns säkert en anledning till att man lägger viss verksamhet utomlands. Det påverkar våra möjligheter att följa upp, granska och kontrollera, säger Carin Clevesjö på Skolinspektionen.
Skolinspektionens skiss över ägarstrukturen i Internationella engelska skolan liknar aktiekurserna i en näringslivsbilaga. Här finns företagsnamn som ”Fox Family Investment Holdings LLC”, ”Paradigm Capital Value Fund SICAV” och ”Ramatuelle Holdings”.
Intill de många företagsnamnen har myndigheten listat 25 fysiska personer bosatta runt om i världen. En mexikan som är en av Centralamerikas största leverantörer av naturgas, en brittisk börsmäklare, en direktör i Luxemburg.
Den gemensamma nämnaren är att de alla på ett eller annat vis äger en av Sveriges största friskolekoncerner eller ingår i styrelsen. Exakt hur strukturen ser ut vet inte Skolinspektionen – trots att myndigheten arbetat med att reda ut det sedan sista oktober 2020.
– Det är en komplicerad ägarstruktur. Det är en stor koncern med bolag i Sverige och olika utländska associationsformer som vi inte är helt vana vid, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionens tillståndsenhet.
45 aktbilagor hos myndigheten
Skolinspektionen har i nuläget 45 aktbilagor med mejlkorrespondens med företrädare för Internationella engelska skolan. Hur mycket tid handläggarna har lagt på jakten på ägaren kan Clevesjö inte uppskatta.
– I den bästa av världar hade vi tagit emot en fullständig förteckning över samtliga bolag, personer, och fått in aktieböcker, registreringsbevis, bolagsordning för fastställa ägarstrukturen. Men det är heller inte helt lätt för skolhuvudmannen att veta vad vi efterfrågar, säger hon.
Internationella engelska skolans etablering i Sverige är en omskriven framgångssaga. Första skolan startades av Barbara Bergström på 90-talet, idag finns det 39 skolor i Sverige. 2012 sålde Bergström 75 procent av koncernen till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. I december förra året sålde TA Associates sina sista aktier i i koncernen och gjorde den största vinsten någonsin på svenska skolor. Totalt har riskkapitalbolaget tjänat en miljard kronor, enligt SVT.
Gjort pengar på tyska biltvättar och smörjmedel
Den nya ägaren heter Paradigm Capital och är en fond med huvudkontor i Luxemburg, den är dock listad i lågskattestaten Delaware i USA. Fondens vd är finansmannen Jan Hummel som bor i München. Hans fond har tidigare gjort pengar på tyska biltvättar. Enligt SVT har han också tjänat pengar på smörjmedel och elinstallationer.
Hummels fond äger vanligtvis bara sina företag i ett par år, sedan säljs de vidare. Finansmannen har dock sagt att han tror att Engelska skolan kan ägas lite längre.
– Jag tror vi talar decennium här. Vi är långsiktiga i Engelska skolan, sa han till Svenska Dagbladet i oktober.
Grundaren Barbara Bergström och maken Hans Bergström, tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter, äger fortfarande 18 procent av skolkoncernen enligt Skolinspektionen. Vilka de övriga ägarna är och vad de har för bakgrund vill Internationella engelska skolans ordförande Carola Lemne inte säga något om.
Vägrar svara på vilka ägarna är
– Jag känner inte dem så jag kan inte svara på några frågor om dem. Jag vet inget om dem.
Finns det någon hos er som kan svara på vilka de här ägarna är och vad de har arbetat med tidigare?
– Vi har inga interaktioner med dem. Nej, det finns nog ingen i Engelska skolan i Sverige som kan svara på det.
Varför lägger då en svensk myndighet åtta månader på att kartlägga ägarstrukturen i en så komplicerad koncern? Sedan 2019 innehåller skollagen ett avsnitt om ägare- och ledningsprövning. Det betyder att Skolinspektionen måste undersöka om de som äger skolan är lämpliga, detta för att förhindra att oseriösa ägare startar skolor i Sverige.
Svårt för myndigheten att följa pengarna
Carin Clevesjö på Skolinspektionen säger att den komplicerade strukturen i Internationella engelska skolan sticker ut. Att myndigheten efter så lång tid ännu inte kunnat reda ut förhållandena är mycket ovanligt, om det ens någonsin har inträffat förr.
Finns det något som ni har sett som olämpligt i hur Engelska skolan lägger upp sin verksamhet?
– Jag kan inte gå in på det nu eftersom vi inte är färdiga med vår prövning.
Kan pengarna slussas utomlands, som ni har svårt att följa?
– Ja, det blir svårare. Det behöver inte vara olagligt, men vissa saker kanske är olämpliga.
Vad skulle kunna klassas som olämpligt?
– Till exempel att man inte fullgör sina åtaganden, att man inte betalar skatter och avgifter i tid, att man är dömd för brott, till exempel ekonomisk brottslighet.
Myndighetsprövningen pågår fortfarande
Finns det något som tyder på att de bryter mot lagen?
– Nej det finns inga begränsningar i att ta ut vinster, eller att ha en utländsk ägare. Prövningen avseende lämplighet är inte klar.
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott, Gunilla Svantorp (S) tycker det är fullständigt orimligt att svenska myndigheter ska lägga så mycket resurser på att jaga utländska ägare till svenska skolor. Hon anser att det är marknaden, och inte samhället, som styr svensk skola i dag.
– Det är provocerande. Det är uppenbart att våra gemensamma pengar som vi lägger på skolan går till något annat än eleverna.
Politikern: Provocerande
Hur vill du som politiker stoppa utvecklingen?
– Vi har försökt att skruva i det, till exempel genom att förstärka ägare- och ledningsprövningen. Men vi måste vara fler partier som ifrågasätter och som inser det orimliga i detta. Vi måste återgå till vad som är syftet med svensk skola. Det är bildning och kunskap, inte företagande.
Kristina Axén Olin (M), andre vice ordförande i utbildningsutskottet, säger att M vill utvärdera den nuvarande lagstiftningen med ägare och ledningsprövning för att se om ytterligare regelskärpningar är aktuella.
– Det är problematiskt att det tagit så lång tid för Skolinspektionen att utreda en sådan sak. Det ligger i sakens natur att offentligt finansierad verksamhet är ska vara transparenta i samtliga relevanta avseenden och det gäller bland annat ägarstrukturen.
Vill du som politiker ändra lagen så att det blir svårare för sådana här utländska koncerner att äga svenska skolor?
— Det viktigaste för mig är att Sverige inte har några dåliga skolor, oavsett huvudman. Därför är det även viktigt att Skolinspektionen stärks i sin utövning av att granska skolors kvalité. Vi har därför 50 miljoner kronor mer till Skolinspektionen i Moderaternas budgetförslag.
Jan Hummel har via Engelska skolans kommunikationsavdelning avböjt intervju. Engelska skolans bild av varför det tar sådan tid för Skolinspektionen att kartlägga ägarförhållandena är att amerikanska myndigheter har svårt att förstå vad det är för intyg som efterfrågas. Pandemin har också bidragit till den utdragna processen.
