Sahars advokat: ”Borde räcka att vara kvinna”
Publicerad 2022-06-19
Migrationsverket tycker att Sahar Soltani bör anpassa sig till talibanernas seder och bruk vid en utvisning.
Hennes juridiska ombud anser att 22-åringens skyddsskäl är tydliga.
– Det borde räcka att vara kvinna från Afghanistan, säger Malin Dahl, advokat på Fridh advokatbyrå.
Studenten Sahar, 22, ska utvisas till Talibanerna: Kommer straffa migSahar Soltani och hennes familj har fått avslag på sin ansökan om asyl hos Migrationsverket.
I beslutet står det: ”Det ankommer på familjen att vid ett återvändande anpassa sig till sitt hemlands kulturella seder och bruk”.
I praktiken innebär det bland annat att en vuxen kvinna, som 22-åriga Sahar är, behöver ha en manlig följeslagare när hon rör sig ute i samhället.
Ärendet är överklagat och väntar på handläggning av nästa instans, Migrationsdomstolen.
Bör bli praxis
Malin Dahl, advokat på Fridh advokatbyrå och familjens juridiska ombud, anser att de krav på kvinnor som ställs av talibanregimen borde leda till att Migrationsverket ger afghanska kvinnor asyl.
– Jag tycker att detta med manligt nätverk och manligt överhuvud borde föras till praxis. Det är inte rimligt att hänvisa en kvinna till ett manligt överhuvud, vare sig det gäller ens pappa när man är barn, men än mindre när man är vuxen så att man blir tvungen att gifta sig. Där finns en praxisfråga att ta upp.
För Sahar Soltanis del skulle en ”anpassning till seder och bruk” innebära att hon vid en utvisning till Afghanistan måste hitta en man att gifta sig med, enligt Malin Dahl. Men även om hon gör det får hon inte alltid lämna hemmet, exempelvis.
”Kan inte se en värre riskprofil”
Sahar Soltani tillhör också den i Afghanistan ofta förföljda minoritetsgrupen hazara. Hon har vänt islam ryggen, har en pojkvän i Sverige och studerar. Familjen menar att man blivit ”västerniserad” efter lång tid i ett europeiskt land.
Alla de faktorerna bör bedömas tillsammans, men också individuellt, anser Malin Dahl.
– Migrationsverket brister i en kumulativ bedömning. De bedömer efter varje faktor men missar att slå ihop dem. Om man är hazar, shiamuslim, flykting från Europa, har vuxit upp här, gått i skolan här, vad blir det då för en riskprofil?
– Och att dessutom vara kvinna, som i det här fallet. Jag kan inte se en värre riskprofil än för Sahar.
Den sista instansen för överklagan, Migrationsöverdomstolen, är den som kommer med vägledande avgöranden, alltså den praxis som Malin Dahl talar om.
”Kan finnas anledning att titta på”
Anita Linder, domare i Migrationsöverdomstolen, säger att det kan finnas anledning att undersöka om den situation som råder för kvinnor i Afghanistan kan innebära att de därmed har ett skyddsskäl.
– Om vi tycker att vi har en situation där inte lagstiftning eller praxis redan är tydlig med om det är ett skyddsskäl eller inte så tar vi upp det. Det kan finnas anledning att titta på skyddsskäl om kvinnorna har en speciell situation, som exempelvis att de behöver ha en manlig ledsagare.
Det avgörande, förklarar hon, är om situationen – att som kvinna leva med sådana inskränkningar – utgör ett skäl till att behöva skydd i ett annat land. Då kan Migrationsöverdomstolen välja att pröva ärendet när det överklagats till den instansen.
– Det kan vara en intressant fråga att uttala sig om, absolut, säger Anita Linder.