IS-kvinnorna för farliga för Syrien – utvisades till Sverige
Publicerad 2021-10-05
Operationen att hämta IS-kvinnorna till Sverige planerades under stort hemlighetsmakeri.
I handlingar till regeringen skriver det kurdiska självstyret att kvinnorna fortfarande har nära band till terrorsekten och att de av säkerhetsskäl är för farliga att ha kvar i området.
”Vi har starka skäl att betrakta dem som aktiva hot mot säkerhet, lag och ordning.”
Flera svenska kvinnor har sedan terrorsekten IS fall suttit i fångläger i nordöstra Syrien. I början av september utvisades tre av dem till Sverige, två greps omgående och misstänks för krigsförbrytelser.
Tidigare okända handlingar från utrikesdepartementet visar hur regeringen arbetade intensivt med att få hem kvinnorna under vintern och våren 2021.
Under stort hemlighetsmakeri planerades för en delegation till fånglägret Roj och för möte med representanter för den autonoma administrationen i norra och östra Syrien. Även kallat det kurdiska självstyret i regionen Rojava.
”Utan mediebevakning”
Operationen var så känslig att UD uppmanade kurderna att ligga lågt med information.
”Vi skulle sätta mycket stort värde på att det konsulära besöket sker utan mediebevakning av säkerhetsskäl.” skriver samordnaren för delegationen, ambassadören Fredrik Florén i ett mejl till administrationen.
Den 13 juni reste Florén och två tjänstemän från UD ner till lägret. Tillsammans hade de med sig chefen för Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, Jonas Trolle och en barnläkare.
Delegationen träffade 12 kvinnor och 22 barn med koppling till Sverige och fick information att en utvisning var nära förestående. Svenskarna gjorde klart att de var redo att ta emot kvinnorna och att rättsliga myndigheter skulle ta över när de väl var hemma. I en rapport från Florén framgår att 50 utredningar mot personer som anslutit sig till IS för tillfället pågår i Sverige.
Utvisas från regionen på livstid
Den 5:e september verkställdes utvisningen av de tre kvinnorna och deras sex barn. Ett avtal undertecknades samtidigt mellan Florén och Abdul Karim Omar, representant för administrationen. I avtalet skriver administrationen att kvinnorna har utretts för terrorbrott men att man inte lyckats samla tillräckliga bevis att presentera för domstol.
Samtidigt understryks att det inte råder någon tvekan om att kvinnorna har en stark koppling till terrororganisationen IS. ”Myndigheterna har starka skäl att betrakta de här kvinnorna som aktiva hot mot säkerhet, lag och ordning. Av säkerhetsskäl blir de utvisade på livstid tillsammans med sina barn från området i nordöstra Syrien som kontrolleras och administreras av AANES, med förbud att återvända”.
Ingen homogen grupp
Jonas Trolle på Centrum mot våldsbejakande extremism skriver i ett mejl till Aftonbladet att han inte uppfattar kvinnorna eller barnen som en homogen grupp och att vissa var oerhört unga när de åkte till Syrien. Därför är det viktigt med individuella bedömningar, juridiskt och socialt.
- Juridiskt kommer det enligt mina tidigare poliserfarenheter sannolikt handla om bevisinhämtning från flera håll i världen. Såväl vittnesmål, dokumentinsamling och granskningar av eventuella fotografier och filmer. Det kommer att vara ett mödosamt arbete som löper över lång tid, skriver han.
Han tillägger att det är viktigt att utreda barnens behov av stöd eftersom de bär med sig traumatiska upplevelser.
Säkerhetspolisen skriver i ett mejl att de inte går in på uppgifter om enskilda personer eller ärenden.
”Vad vi kan säga är att Säkerhetspolisen aktivt arbetar med att följa upp och bedöma personer som återvänder från konfliktområden. Det som bedöms är personernas avsikt och förmåga att begå brott som omfattas av vår verksamhet.” skriver pressekreterare Fredrik Hultgren.
Fredrik Florén avböjer intervju och hänvisar till UD:s presstjänst.
Fotnot: AANES står för Den autonoma administrationen i norra och östra Syrien.