Så förbereds skola för ukrainska flyktingbarn

helskärm

Ett okänt antal barn och ungdomar från Ukraina kommer att behöva plats i svensk förskola och skola.

Prio ett: Skapa trygghet och något som kan liknas vid en vardag för barnen.

– Vi ska ordna skolgång så fort vi kan men familjerna måste känna sig trygga. De har suttit i skyddsrum, de har flytt, kanske har familjen splittrats. Då vågar man inte skicka barnen med buss till en skola långt bort. Därför ska vi ha skolgång nära boendet, dit föräldrarna kan promenera med barnen. Tanken är att barnen ska bli integrerade - komma till en vanlig skola - men man får skynda långsamt, säger Christina Lundberg, rektor och nu samordnare för mottagandet i förskola och skola i Borgholms kommun, Öland.

Hon var verksam även under den stora flyktingvågen 2015, och talar utifrån de erfarenheter hon och kollegerna gjorde då. Borgholm var då en av de kommuner som tog emot flest flyktingar i relation till invånarantalet.

Positivt läge

När TT talar med Christina Lundberg har hon just packat bilen med kritor, block, pärlor och annat som barn kan sysselsätta sig med. För till Borgholm kommer på fredagen en buss som kört från Polen med ukrainska flyktingar - mest mammor och barn. Deras boende är ordnat, matfrågan löst och inventering av lediga platser på skolor och förskolor är gjord.

Hur många fler skyddssökande som kan komma - och när - är okänt. Roland Hybelius, utbildningschef i Borgholm, beskriver ändå läget som ”positivt”.

– Ja, det finns en kunskap här sedan förra gången. Vi blir också kontaktade av pensionerade lärare som gärna kommer och arbetar om det behövs. Vi har också personal som har språkkompetensen, vilket är en viktig bit. Vi är en liten kommun, men vi har många kontaktnät, säger han

Kommunerna har också ansvar att erbjuda förskola. Och det har hög prioritet i Borgholm.

– Vi har sagt att det kanske är det första vi ska erbjuda, en öppen förskola där mammorna kan få komma med sina barn, säger Roland Hybelius.

1 500 nya - per år

Också Stockholms stad förbereder skolgång för ett okänt antal barn och ungdomar från Ukraina.

– Vi placerar i genomsnitt 1 500-1 600 nyanlända elever per år i våra kommunala grundskolor, så vi har en befintlig organisation med rutin. Nu jobbar vi för att möta behovet, oavsett volym, säger grundskoledirektör Lee Orberson.

Staden går bland annat igenom vilka lokaler som kan användas för förberedelseklasser och kartlägger hur många modersmålslärare och annan skolpersonal som kan ukrainska.

– Vårt mål är att de som kommer ska få en trygg och bra skolsituation. Den kanske viktigaste friskfaktorn är att få komma till en skola, träffa lärare och andra vuxna som skapar en trygg miljö, säger Lee Orberson.

Vara förberedd

Hans kollega i Borgholm, Roland Hybelius, konstaterar att kommunen agerar på eget initiativ.

– Vi har lärt oss av erfarenhet att det är bra att vara tidigt ute och vara förberedda. Vi har haft kommunens krisgrupp igång de två senaste åren, under pandemin, och gruppen fortsätter nu med detta. Det är där vi beslutat att rigga och planera i ett tidigt skede.

TT: Så pandemin har i alla fall givit värdefull erfarenhet?

– Vi har lärt oss oerhört mycket, att fatta snabba beslut, agera och justera. Det har nog alla kommuner och myndigheter fått lära sig, att vara handlingskraftiga, säger Roland Hybelius.