Smittotalen slår rekord i Sverige: ”Enorm spridning”
Uppdaterad 2022-01-08 | Publicerad 2022-01-07
I onsdags registrerades 23 877 nya fall i Sverige, den högsta siffran som rapporterats under ett dygn sedan pandemin startade.
Nu tror Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi på Karolinska institutet, att smittspridningen i januari kommer överträffa Folkhälsomyndighetens värsta scenario.
– Det är väl enkel matematik, säger han.
I onsdags registrerades 23 877 nya fall av covid-19 i Sverige. Det är den högsta siffran som registrerats under ett dygn sedan pandemin bröt ut.
Under gårdagen rapporterades 17 376 fall, vilket är den näst högsta siffran.
Ökningen beror troligtvis på att den väldigt smittsamma varianten omikron fått fäste i Sverige samtidigt som vi haft resor under storhelgerna, menar Anders Sönnerborg som är professor i klinisk virologi på Karolinska institutet.
– Det i kombinationen med att 15–20 procent bland de vuxna är ovaccinerade gör att viruset har fått en enorm spridning, vilket inte är unikt för Sverige, säger han.
Överträffar FHM:s scenario
Folkhälsomyndigheten har, som flera gånger tidigare, presenterat scenarion för hur smittan kan tänkas spridas och vilka effekter det kan ge på vården.
I deras värsta scenario för januari skulle smittotoppen ligga på runt 13 400 inrapporterade fall per dag. Dagens höga siffror skulle kunna bero på att det finns en eftersläpning i rapporteringen, men trots det sträcker de sig långt över FHM:s mest pessimistiska scenario.
– Frågan är när kulmen nås, vilket är lite svårare. Enligt FHM:s scenario skulle det vara nästa vecka, men jag tror att blir någon vecka senare, säger Anders Sönnerborg.
Men Matti Sällberg, vaccinforskare på Karolinska institutet, anser att smittspridningen verkar följa den kurva som Folkhälsomyndigheten förutspått.
– Det verkar följa värsta scenariot ungefär. Allting är uppskattningar, så man kan inte förutsäga någonting exakt, säger han.
Han tror också att toppen på smittspridningskurvan kommer att bli mycket kortare än vad den har varit i tidigare vågor.
– Det är mycket sannolikt. Runt om i världen har omikrontopparna sett lite annorlunda ut än tidigare, de verkar helt enkelt stanna av fortare.
Belastning på sjukvården
Anders Sönnerborg är noga med att poängtera att det är inte smittosiffrorna som är de viktigaste, utan hur många som får en allvarlig sjukdom eller hamnar på sjukhus.
– Blir det en stor belastning på sjukhuset sviktar vården. Om det är många inom vården och andra samhällsbärande yrken som blir sjuka kan även de samhällsfunktionerna svikta. Då kan det naturligtvis bli negativa effekter, säger Anders Sönnerborg.
Han menar att man måste se allvarligt på de indirekta effekter som smittspridningen kan ge.
– Att vi har en explosiv epidemi eller utbrott behöver inte betyda att många blir allvarligt sjuka, men det är såklart en risk.