Sverige håller andan i väntan på ”dag noll”

helskärm

Trots att tusentals svenskar är smittade och 36 personer har dött har vi det värsta framför oss. Enligt Folkhälsomyndigheten har "dag noll" inte ens inträffat ännu. Det vill säga när kurvan över antalet svårt sjuka börjar stiga kraftigt.

Folkhälsomyndigheten har gjort prognoser över hur vårdbehovet i respektive sjukvårdsregion kommer att variera till följd av coronapandemin. Ett behov som kommer att stiga brant när smittspridningen tar fart på allvar och tusentals svenskar insjuknar i covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

Exempelvis visar kurvorna att Region Skåne – i värsta fall – kommer att behöva drygt 500 slutenvårdsplatser och knappt 200 intensivvårdsplatser när behovet av vård är som störst, vilket det beräknas vara cirka 80 dagar efter det att kurvan över antalet insjuknade har börjat stiga brant. För Dalarna tros behovet bli 110 slutenvårdsplatser och cirka 40 intensivvårdsplatser efter 64 dagar, medan man i Stockholm kommer att behöva cirka 900 slutenvårdsplatser och drygt 250 intensivvårdsplatser efter 87 dagar.

– Det kommer att bli en hög belastning på intensiven. Regionerna har inte de resurserna i dag, men det verkar som att man kan bygga upp den kapaciteten om man får lite tid på sig, så att allt kan ramla på plats och att man hinner få tag på de resurser som behövs för att göra den här utbyggnaden. Det borde kunna funka och jag tycker att det ser positivt ut, mer positivt än för ett par veckor sedan, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Kvar på startnivån

För till skillnad från många andra länder, som Storbritannien eller Tyskland, har kurvorna över antalet insjuknade i Sverige inte börjat stiga brant ännu. Detta trots att 36 svenskar redan har dött av covid-19. Ingen region, inte ens Stockholm där smittspridningen kommit som längst, befinner sig alltså vid "dag noll" ännu. Allt ligger än så länge framför oss. Dessutom kommer "dag noll" av allt att döma inte att inträffa samtidigt i de olika regionerna.

Allt detta, säger Anders Tegnell, är goda nyheter, eftersom regionerna i så fall kan hjälpa varandra. Och om vi lyckas sträcka ut förloppet fram till sommaren finns det dessutom en god chans att smittspridningen avtar något. Dels på grund av saker som att luftfuktigheten förändras, dels tack vare att vi svenskar rör oss och umgås annorlunda på sommaren, jämfört med andra tider på året.

– Varför vi inte är på kurvan ännu vet vi inte, men förhoppningsvis är det tack vare alla de motåtgärder som vi har vidtagit, säger han.

TT: Men vi har ju smittade och flera människor har dött, eller?

– Ja, men vi ligger fortfarande på den här uppstartsnivån och där kan man nog ligga rätt länge, framför allt om folk följer de rekommendationer vi har gått ut med. Att träffas mindre, stanna hemma om man är sjuk och framför allt se till att de gamla inte drabbas. Då får vi en betydligt mindre belastning på vården och vi kommer att se betydligt färre fall. Vi håller tummarna för att det kommer att fortsätta så här. I så fall kanske vi slipper den här jättebranta toppen och om vi då börjar närma oss sommaren kan den bli betydligt mindre än hur våra prognoser ser ut i dag.

Osäkra kurvor

Prognoskurvorna har beräknats efter hur situationen varit i Kina och norra Italien, men anpassats till svenska förhållanden. I dagsläget är prognoserna osäkra, betonar han, men de kommer att korrigeras i takt med att smittspridningen fortskrider.

Under hur lång tid den uppåtgående kurvan kommer att vara, ser olika ut i olika regioner. I Stockholm är den som längst. Där, tror Folkhälsomyndigheten, kommer toppen först 87 dagar efter "dag noll", det vill säga när antalet insjuknade har börjat öka kraftigt.

– Det är de erfarenheterna vi har från Kina och andra länder, men sen vet vi inte hur det blir. Ju längre vi kan vänta på toppen med relativt liten andel fall, desto mindre blir den sista vågen. Det här är vad vi tror i dag. Om någon vecka kommer vi säkert att skruva på prognoserna och det är så vi kommer att fortsätta arbeta, säger Anders Tegnell.