Ledare för muslimsk friskola åtalas

helskärm

Fem tidigare styrelseledamöter i den muslimska friskolekoncernen Al-Azhars ägarstiftelse åtalas för grova ekobrott.

Enligt åklagaren har den tidigare styrelsen fört ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Stiftelsen är finansierad i princip helt med skolpeng från kommunen – för att bedriva skola – och därför åtalas styrelseledamöterna som låtit flytta ut pengarna för grov trolöshet mot huvudman, enligt kammaråklagare Lisa Hermanrud vid Ekobrottsmyndigheten.

"Min bedömning är att styrelsen genom att flytta ut pengarna från skolverksamheten till den externa bolagsgruppen har agerat i strid med stiftelsens ändamål som är att bedriva skolverksamhet", säger hon i ett pressmeddelande.

Blåsväder förr

Totalt åtalas sju personer i den misstänka härvan som misstänks ha pågått mellan 2015–2018. De fem tidigare styrelsemedlemmarna åtalas alla för grov trolöshet mot huvudman. Totalt handlar det om elva olika transaktioner, omfattande en miljon var, där pengar förts ut från stiftelsens konto till andra bolag, som ägs av den tidigare ordföranden för stiftelsen.

Han sitter häktad sedan november, men hävdar sin oskuld.

– Min klient förnekar brott. Alla åtgärder han vidtagit har han vidtagit för stiftelsens bästa, säger advokat Max Ahlgren, som försvarar mannen.

Även övriga åtalade förnekar brott.

Åtalet rör även grova bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott. En del av pengarna som ingår i den misstänkta penningtvätten har enligt åklagaren slussats vidare utomlands.

Al-Azhar driver friskolor med muslimsk inriktning på flera orter i landet och har varit i blåsväder förr. Att skolan i Vällingby i västra Stockholm hade könsuppdelade gymnastiklektioner väckte uppståndelse 2016.

Granskar bidragsfusk

Året därpå blev det känt att samma skola lät flickor använda skolbussens bakre dörr medan pojkarna fick kliva på i den främre. Men Diskrimineringsombudsmannen slog fast att det inte var diskriminerande.

Skolinspektionen har också kritiserat Al-Azhar för att hålla bön under lektionstid, vilket strider mot skollagen.

När misstankarna om grov ekonomisk brottslighet uppdagades i fjol beslutade även Skolverket att inleda en granskning om bidragsfusk mot skolan. Den är ännu inte klar.