Bara två av tre kommuner rustar för översvämningar

helskärm

Skyfall, stormar och översvämningar väntas bli vanligare och kraftigare i Sverige i och med klimatförändringarna. Trots det har var tredje kommun inte kartlagt sårbara områden eller tagit fram planer för översvämningar.

– Väldigt många gör inget förrän det väl händer, säger Ulf Thysell på Svenskt vatten.

Skånska kustsamhällen drabbades av översvämningar när havsnivån steg kraftigt under ovädret Babet i höstas. I Åre rasade vägar och broar när ovädret Hans i augusti fick Susabäcken att svämma över. Och 2021 drabbades Gävle av ett ”tusenårsregn” där försäkringsbolagen och kommunen fortfarande inte är överens om vem som ska betala miljardnotan.

Det är bara några exempel. Trots det visar en undersökning från Svenskt vatten att 30 procent av de svenska kommunerna inte har kartlagt sårbara områden vad gäller risk för översvämningar eller tagit fram någon handlingsplan för ett sådant scenario.

– Det är ett problem redan nu men det kommer att bli ännu större i framtiden. Eftersom kommunerna har planmonopol är det också deras ansvar, säger Ulf Thysell, Svenskt vattens strateg inom klimatanpassning.

Sommartorka förvärrar

På sensommaren och hösten brukar de värsta regnovädren och skyfallen inträffa. Vilka riskområden som finns och hur man förhindrar översvämningar är individuellt – men kort och gott handlar det om att ge vattnet vägar att rinna bort utan att skada fastigheter och infrastruktur.

– Man kan till exempel bygga dammar, sänka en fotbollsplan där vatten kan få stå i händelse av ett skyfall eller jobba med höjdsättningen av gator och parker.

Klimatförändringarna ökar inte bara risken för kraftigare skyfall utan även för sommartorka. Har det varit torka först och ett kraftigt regnoväder bryter ut riskerar konsekvenserna till och med att bli värre.

– Om marken är riktigt torr så hårdnar den och klarar inte av att svälja vattnet utan det rinner på ytan i stället, säger Thysell.

Berömmer Göteborg

Det regniga Göteborg är ett föredöme, enligt Ulf Thysell.

– Jag vet att de kommit rätt långt med sin handlingsplan och har räknat ut vad olika åtgärder skulle kosta i en samhällsekonomisk kalkyl. Det kan vara fler som gjort det men Göteborg är de enda jag känner till, säger han.

Alla kommuner har dock inte förutsättningarna att göra den typen av arbete.

– I små kommuner ser vi att detta blir en resursfråga framför allt. Fler har fått upp ögonen för att kartlägga sina riskområden och ta fram planer men tyvärr brukar det hända när man redan haft en översvämning som skapat skadegörelse och samhällsstörningar, säger Ulf Thysell.