SKL: Svårt att låta äldre bo ihop

Att låta Arne och demenssjuka Gunnel bo ihop är inte lika lätt som det låter, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Om Arne flyttar in tar han en sjuk persons plats. Och om Gunnel går bort får Arne rätt till bostaden.

– Det finns problem som man ibland inte tänker på, säger Per-Olov Nylander, handläggare på SKL.

När en äldre person inte klarar av att bo hemma flyttas han eller hon till ett särskilt boende. I dag bor 96 000 svenskar i särskilda boenden. Två tredjedelar av dem är dementa som Gunnel.

Kommunen betalar

Det är kommunen som betalar för platsen. För att få komma till ett särskilt boende krävs ett biståndsbeslut från kommunen.

– Snittkostnaden ligger en bra bit över en halv miljon per plats, säger Per-Olov Nylander, handläggare för äldrefrågor på SKL.

Om endast en av makarna kvalar in på sjukdomsvillkoren blir det svårt att lösa ett partnerboende.

– Men vissa kommuner försöker lösa det ändå. Det finns ingenting som hindrar en kommun att ordna till det men det finns heller ingen rättighet, säger Per-Olov. 

Annat namn för sjukhusplats

Enligt Per-Olov Nylander motsvarar boendet en sjukhusplats.

– Vi har inte kvar sjukhusplaceringar av äldre utan vi har dem kvar i kommunerna i särskilda boenden. Det här är platser för tung vård och omsorg, säger han.

Inte tillräckligt sjuka för boendet

Andra hinder som Per-Olov Nylander lyfter fram är utrymme, besittningsrätt och platsbrist.

Särskilda boenden har sällan tvårumslägenheter och att låta två personer dela på ett rum kan bli en stor påfrestning.

– När vi hade den möjligheten på 70- och 80-talen var det svårt att hitta makar som var intresserade. Det vanligaste i dag är att partnern vill ha ett rum intill sin sjuka käresta. Men det blir svårt eftersom den friskare då tar en sjuk persons plats, säger Per-Olov Nylander.

En kommun som inte tillförordnar en plats till en äldre i behov av särskilt boende utdöms att betala vite.

– Då går det inte att friska personer tar upp platserna, säger Per-Olov Nylander.

Den friska får besittningsrätt

Ett annat problem är besittningsrätten - efter en tid i lägenheten får båda makarna besittningsrätt, vilket innebär att den friska kan bo kvar även när den sjuka avlidit.

– Då får vi en situation där den friska tar plats från personer som faktiskt behöver den, säger Per-Olov Nylander.