Skjutningar minskar i storstäder

41 personer sköts ihjäl i Sverige förra året – och i genomsnitt inträffade en skottlossning åtta dagar av tio under hela 2019.

Men i storstäderna går det åt rätt håll.

– Vi har förhindrat flera skjutningar, säger Mattias Sigfridsson, biträdande polisområdeschef i Malmö.

En 15-årig pojke som mördades på öppen gata i Malmö var ett av sju offer för det dödliga skjutvåldet i staden förra året. Efter den skjutningen utlyste polisen en särskild nationell händelse, Operation rimfrost, som på sikt ska bromsa det gängrelaterade våldet.

Men redan under 2019 minskade dödsskjutningarna i Malmö. Dessutom var stadens 34 skottlossningar den lägsta siffran på sex år, och antalet sprängdåd var det lägsta sedan polisen började föra särskild statistik över sprängdåd 2017.

– Vi är inte nöjda än, det är mycket kvar att göra. Det är för tidigt att dra slutsatser om vart det är på väg, men vi vet vart vi vill och vart vi tror att vi kommer att hamna, säger Mattias Sigfridsson vid polisen i Malmö.

Upplösta kriminella nätverk

Liknande tendenser går att se i andra storstäder. I Göteborg, där två personer sköts ihjäl förra året, minskade antalet skjutningar med mer än hälften. Även i Stockholm var skjutningarna färre, även om fler dog i samband med dem.

Enligt Mattias Sigfridsson arbetar polisen i de olika storstäderna på ungefär samma sätt, vilket har gett utdelning. Mycket handlar om förebyggande metoder och att prioritera insatser mot grovt kriminella individer, menar han.

– Vi har låst in många tongivande personer och mer eller mindre upplöst ett par kriminella nätverk, som då har kommit bort från gatan. Vi har förhindrat flera skjutningar, även om det inte går att mäta brott som inte händer.

TT: Hur många skjutningar kan ni ha förhindrat?

– Utan att gå in närmare på enskilda fall finns det ett par exempel där det har varit ganska nära förestående. Vi tar ett vapen i beslag varannan dag, och i vissa fall har vi anledning att tro att de skulle komma till användning.

Ökad tillgång till vapen

Mordet i Rinkeby på nyårsafton var årets 41:a och sista dödsskjutning i Sverige, ett dödstal som ligger på ungefär samma nivå som de två föregående åren. För samtidigt som det går åt rätt håll i storstäderna ökar våldet på andra håll.

Mest har det ökat i norra Sverige – från tre skottlossningar 2017 till 28 förra året. Lite mer än en handfull av dem var kopplade till grovt kriminella nätverk, enligt Lars Wahlberg, biträdande polisområdeschef i region Nord.

– Det är en del av den nationella trenden, om än i betydligt mindre omfattning och möjligen något senare än de andra, säger han.

TT: Tror du att det kommer att bli vanligare utanför storstäderna?

– Givet att tillgången till vapen ökar så ökar också risken för att de används i konflikter. Men konflikter bland kriminella har funnits alla år, det är skjutvapen och i viss mån sprängmedel som är det nya.