Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Hela världen hyllade Mandela

Publicerad 2013-12-10

JOHANNESBURG. De politiska bråken lades åt sidan för en dag – USA:s president Barack Obama skakade hand med sin ärkefiende Raúl Castro från Kuba.

Sedan fick han massorna på FNB-stadion i extas när han sa att världen aldrig kommer att få se en människa som Mandela igen.

– I dag kände jag mig hedrad över att vara sydafrikan, säger 23-åriga Ntesang Buffel, en av åhörarna.

Himlen var grå och hängde lågt. Regnet föll över alla de människor som redan i gryningen började gå mot FNB-stadion i Soweto för att hedra sin president.

De bar ANC-kepsar på huvudet, hade Mandelas bild på sina tröjor, de hade svept in sig i sydafrikanska flaggor.

Lokaltidningarna hade tryckt upp bilder med Madibas bild på. De låg i högar utanför ingångarna. De gick snabbt åt när människorna skulle in på arenan.

Myndigheterna hade i flera dagar varnat för kaos när upp emot 90 000 väntades in till stadion. Så många skulle de inte bli, men det visste inte alla de människorna som var där vid 7-tiden på måndagsmorgonen.

Timmarna innan det officiella programmet startade klockan 10 svensk tid rådde det karnevalsstämning på stadion. Jublet steg varenda gång de uppklädda höjdarna visades på storbildsskärmarna när de gjorde entré. Prinsessan Victoria hade svart hatt och dräkt på sig och satt på hedersläktaren bredvid statsminister Fredrik Reinfeldt.

Nedanför dem trängdes journalisterna. De amerikanska tv-stjärnorna Christane Amanpour och Anderson Cooper pratade med Francois Pienaar lagkapten i det sydafrikanska rugbylaget som vann VM när det spelades i Sydafrika 1995. De var två av de cirka två tusen journalister som bevakade evenemanget på plats.

Obama mötte Castro

Efter lunchtid hade flera tal redan hållits, men en av hedersgästerna saknades fortfarande. Snabbt började ryktena cirkulera. Någon skrev på Twitter att USA:s president Barack Obama har vänt mot flygplatsen för att åka hem på grund av hot. Men det visade sig vara just ett rykte. Hans bild på storbildsskärmen orsakade jubel. Hans handskakning med en annan av hedersgästerna, Raúl Castro, blev snabbt en världsnyhet. Det är andra gången en amerikansk president tar sin kubanske kollega i hand - första gången var det för tretton år sedan när Bill Clinton och Raúls bror, Fidel Castro möttes på ett FN-möte.

När Barack Obama kom upp på scenen vid 13.30-tiden stod människorna upp och ropade hans namn. Och Obama motsvarade alla deras förväntningar.

– Det är en ära att vara här med er i dag. Vi firar ett liv som inget annat, inledde Barack Obama sitt tal.

Han avbröts flera gånger av jubelrop.

– Även om jag aldrig kommer att vara en lika stor människa som Mandela, så får han mig att vilja bli en bättre människa. Han talar till det som är bäst inom oss. Efter att vi lämnat den här stora frihetskämpen till vila, låt oss leta efter hans styrka, hans storhet, någonstans inom oss. När det blir mörkt, när orättvisan väger tungt i våra hjärtan, när våra planer verkar ouppnåeliga. Låt oss tänka på Madiba.

Barack Obama avslutade sedan:

– Vi kommer att sakna honom djupt. Må gud välsigna Nelson Mandela. Må Gud välsigna Sydafrikas folk.

Gjorde intryck på Reinfeldt

Barack Obamas tal gjorde även ett starkt intryck på statsministern Fredrik Reinfeldt berättade han för svenska journalister på plats.

– President Obama fångade väldigt bra det här med att ha Mandela som en utgångspunkt för vad vi skulle vilja bli, och att också leva för att försöka uppnå det, säger Fredrik Reinfeldt.

Sedan lämnade han arenan tillsammans med Kronprinsessan som inte ville ge några intervjuer.

Utanför fortsatte regnet att falla. Det dåliga vädret anger flera som huvudskälet till att arenan inte blev fullsatt.

För Pinky Mathebula var det en välsignelse.

Vi träffar henne och väninnan Elsie Mahloboganei när de är på väg hem. De är i medelåldern och Pinky håller i en Mandela-bild som hon tänker ta hem och rama in.

– Det är bara bra att det regnade. Det var Mandelas ande som såg till det för att det inte skulle bli kaos. Han har alltid försökt göra det bästa för det här landet.

Hon har en tröja med en bild på sin president på. På kepsen står det ANC.

Minns tiden med apartheid

Pinky Mathebula jobbar åt kommunen och fick ledigt från jobbet, men långt ifrån alla företag lät sina anställda utebli från arbetet, berättar hon.

Precis som alla andra vi pratar med berördes damerna av president Obamas tal.

– Han visade att han är en son av den afrikanska jorden. Han visade också hur betydelsefull Mandela var när han pratade om honom så mycket, säger Pinky Mathebula.

För henne och Elsie Mahlobogan var det viktigt att vara vid arenan i dag.

– Du vet, vi minns en tid när man gick barfota till skolan, våra barn har fått det så mycket bättre i dag, säger Elsie Mahloboganei.

Hennes rosa läppstift matchar färgen på kappan.

– Vi åt enkel gröt, våra barn äter Kellogs, säger Pinky Mathebula och skrattar.

Men de blir genast mer allvarliga. Båda har söner och döttrar i 25-årsåldern. En generation som inte minns apartheid, som tar friheten för givet. Det är de unga som buade varenda gång nuvarande president Jacob Zumas ansikte visades på tv-skärmarna under ceremonin, menar damerna. De gjorde det av ungdomlig arrogans, inte på grund av anklagelser om maktfullkomlighet, korruption och våldtäkt, vilket den nuvarande presidenten brukar förknippas med.

– De har ingen aning hur det var innan Mandela räddade oss, säger Elsie Mahloboganei.

Mandelas arv viktigt

Ntesang Buffel har inget minne av apartheid. Hon är 23 och vid arenan sålde hon idag grillad kyckling och försökte lyssna på talen. Hon ber om ursäkt för att munnen bara går på henne, men hon är så upphetsad och glad.

– Jag känner mig hedrad över att vara sydafrikan.

Alla dessa människor, kungar och presidenter och prinsessor, som hon i vanliga fall bara ser på tv, kunde hon igår se med egna ögon. Och alla var där för att hylla Mandela.

– Vet du vad, även om jag knappt var född då är det viktigt för mig att minnas apartheid-tiden och Mandela. Jag tänkte när jag var på stadion "vad hade det blivit av mig och mitt liv om han inte hade funnits".