Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Matteus

”Il premier” kan gå helt fri

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-01

MILANO. Fyra rättsprocesser på en månad.

Det väntar nu Silvio Berlusconi.

I de flesta länder vore hans tid vid makten redan förbi.

Men här i Italien kan han komma att gå helt fri.

Gårdagen kom med nya råkalla regn över Milano – och nya svarta rubriker om Silvio Berlusconi. Förutom i hans egna tidningar förstås, där är vinkeln alltid att den 74-årige premiärministern är villebrådet, jagad av domarkåren och oppositionen, missförstådd och oskyldigare än den heliga madonnan själv.

I går återupptogs den rättegång som varit vilande i drygt ett år och där Berlusconi och flera av de viktigaste cheferna inom hans medieimperium Mediaset misstänks för skattefusk. Den 5 mars gäller rättegången Mediatrade.

Men "Il premier" lär inte göra sig besväret att dyka upp i rättssalen den gången heller.

Tvärtom – han hoppas slippa i från hela eländet genom att, än en gång, ändra lagen som det passar honom. Ett lagförslag om förkortad preskriptionstid ska hjälpa Berlusconi att slippa rättsprocesserna, även den som ska börja den 11 mars, rörande mutor till den brittiske advokaten David Mills för att förmå denne att begå mened.

Struntsaker som väl borde vara preskriberade vid det här laget, tycker Italiens ledare.

Självklart hoppas Berlusconi också kunna komma undan den för honom politiskt farligaste rättegången, kring Ruby-skandalen, där han misstänks för sexköp av minderårig och maktmissbruk. Den 6 april ska den inledas, men Italien vore inte Italien om inte folk skeptiskt skulle mumla: "jag tror det när jag ser det".

Tanken om att alla ska vara lika inför lagen, om vilka signaler premiärministern sänder till sitt folk, den verkar inte finnas över huvudtaget. Här ses frågan som rentav naiv när jag tar upp den vid lunchbordet på den lokala krogen i Milano-kvarteret Brera:

– Vad vi tycker?! Det struntar väl Berlusconi i! Han kommer alltid undan. Det är så det här landet är. Oss småfolk ligger regeringen på med skatter och regler. Vi får inte ha uteserveringen öppen så länge som vi vill ens. Men Berlusconi och de stora grabbarna, de kommer undan med allt..

Min favoritkypare ställer fram mitt risotto-fat, rycker på axlarna, säger sedan, med ett snett leende, men under leendet med djupt allvar:

– Det här är Italien. Här kommer skurkarna alltid undan.

Det värsta är att kyparen och alla andra som resonerar som han har grund för sin cynism.

Maten, klimatet och skönheten utgör glädjen här, det som gör att italienarna orkar stå ut med en ledarelit som gemene man för länge sedan tappat förtroendet för.

Men under den bländande yta som lockar hit turisterna gror missnöjet hos dem som måste leva i den italienska vardagen av korruption och maktmissbruk.

Skulle Berlusconi klara sig igenom den kommande månadens fyra rättegångar och förbli vid makten är det ännu ett tecken på ett land där premiärministern skräddarsyr sina lagar och bara tycks tänka på vad som är bäst för honom – inte för Italien.