Konst stulen av IS söks i Sverige

helskärm

Polisen har indikationer på att kulturföremål som stulits av IS kan finnas i Sverige. Handeln med stulna föremål är en av födkrokarna för terrororganisationen. En ny polisgrupp ska arbeta med kulturarvsbrott.

Islamiska staten (IS) finansierar sin verksamhet på ett antal sätt.

– Det handlar om att sälja olja, konfiskera resurser i städer de tar över men även att sälja olika konstföremål och antikviteter som de plundrar, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Enligt honom har Syrien drabbats hårt av plundring under de senaste åren.

– Men det finns lite information om i vilken omfattning föremål försvunnit och vem som köper dem.

Kan finnas i Sverige

Polisen misstänker att vissa föremål har förts till Sverige.

– Vi har indikationer på att föremål som IS har stulit i Syrien finns i Sverige, och vi har fått tips som ska följas upp, säger polisintendent Kenneth Mandergrehn, som tidigare har arbetat med kulturarvsbrott.

Han fortsätter:

– Vi är inte den största marknaden för stulna föremål om man ser till andra länder i Europa eller Nordamerika, men vi måste räkna med att de dyker upp här. Det har alltid plundrats under krig.

Enligt Kenneth Mandergrehn är det främst mindre föremål som misstänks finnas i Sverige.

– Det är föremål i ädla metaller som är tusentals år gamla och som är värda därefter. Att sälja stulna kulturföremål är en födkrok för IS, säger han.

Polisen ska under sensommaren rekrytera ett antal personer för att forma en grupp som till hösten ska börja arbeta med kulturarvsbrott.

– Det här är en brottstyp som tidigare inte har prioriterats och gruppen kommer att finnas på nationell nivå, säger Kenneth Mandergrehn.

"Ett stort problem"

Tanken är att gruppen ska ta ett helhetsgrepp om kulturarvsbrotten. Dels kommer arbetet att röra föremål som stulits utomlands och som förts till Sverige, dels med stölder som sker inom landet.

– Jag vill påstå att stölder av kulturföremål är ett stort problem, och det kan handla om att kyrkor och hembygdsgårdar blir av med föremål som kanske inte är värda så mycket rent ekonomisk, men som har ett stort historiskt värde. Det handlar om vårt kulturarv, säger Kenneth Mandergrehn.

TT