Teorin: Därför bjuder svenskar inte barnens kompisar på mat
Publicerad 2022-05-31
Svenskar låter barnens vänner vänta på rummet när det är middagsdags.
Den uppfattningen får nu internet att koka och svenskar pekas ut som snåla.
Men seden kan bottna i två historiska artigheter som krockar.
– Den som bjuder sätter annan i skuld och insinuerar att den andra inte tar hand om familjen, säger etnologen Håkan Jönsson.
En användare på nätforumet Reddit ställde en enkel fråga i torsdags.
”Vad är det konstigaste du behövt göra hemma hos någon annan på grund av deras kultur eller religion?”
Över 16 000 kommentarer. En av dem kom att skapa en internetstorm.
En användare berättade om när hen lekte hemma hos sin svenska vän.
”Medan vi lekte på hans rum ropade hans mamma att maten var klar. Och lyssna på detta. Han sa åt mig att VÄNTA på hans rum medan de åt. Det var fan galet”, skrev användaren.
Fenomenet har fått stor uppståndelse och kommenteras under hashtagen #Swedengate.
Etnologen: Undvika skuld och hushålla med mat
När Aftonbladet når etnologen Håkan Jönsson har han precis blivit uppringd av The New York Times. Alla vill veta hur det kan vara så här i Sverige.
Enligt Jönssons teori kan ”vänta på rummet-fenomenet” ha rötter i framför allt två olika fenomen.
Det första bottnar i traditionella bondehushållet då familjer behövde vara sparsamma.
– Där behövde man hushålla med maten och ha järnkoll på matförrådet som efter skörd skulle räcka hela året. Då gick det inte att ha folk springande stup i kvarten och bjuda på spontana middagar hur som helst, säger Håkan Jönsson, etnolog på Lunds universitet.
En annan aspekt tror Jönsson är seden att inte sätta någon annan i skuld.
– Att bjuda en annan förälders barn på mat kunde vara som att säga att barnet inte fick tillräckligt med mat i sitt egen hem, att föräldrarna inte tog hand om barnet. Det bottnar också i jantelagen, att ingen ska behöva känna ”Nu bjöd de mitt barn på mat. Nu måste jag bjuda tillbaka”. Det är olika artigheter som krockar, säger Jönsson.
Men vi är ju så bra på att bjuda på fika?
– Precis, man bjöd på en kopp kaffe i stället och det hotade inte matförrådet. Svenskar har alltid umgåtts över mat och dryck, särskilt vid planerade festligare tillfällen. Jag tror inte vi hade haft en så stark fikakultur om vi inte hade hållit så hårt i våra matförråd.
Enligt Håkan Jönsson kan det även sammankopplas till välfärdsstaten och självständigheten i Sverige.
– Det är en del av självständigheten, att inte vara beroende av andras välvilja. Även i dag när vi ger bort gåvor kan folk säga ”Äsch, det är ingenting. Jag fick den gratis”. Man tonar ner för att sänka tröskeln för skuld.
Är det en konflikträdsla?
– Nja, jag skulle säga att det bottnar i den nordiska versionen av demokrati och jantelag. För inte så längesen skulle de som hade det gott ställt inte visa det för man ville inte byta känslan av gemenskap och jämlikhet. Det krockar i dag med den digitala världen som är motsatsen, där man gärna visar upp allt gott vi har eller gör eller en perfekt fasad.
Är du förvånad över att personer från andra kulturer reagerar så starkt?
– Nej. Det här uppfattas ju definitivt som snålt och konstigt på många sätt. Jag tror inte det här hade kunnat uppstå i andra kulturer och länder vars klimat tillät längre förrådskapacitet över året.