De är fast i Somalia: ”Fängelse för barn”

Yasin, Khaled och Abdi har skickats utomlands av sina föräldrar.

Pojkarna är bara några av de barn som just nu, trots skolplikt, är fast i Somalia efter att ha skickats på uppfostringsresor.

– Man tog in mig i ett rum och slog mig. Jag kunde inte ens gå, mina fötter var kedjade, säger Khaled.

I flera år har Khaled, 15, Yasin, 17, och Abdi, 17, varit fast i Somalia. De har skickats på en så kallad uppfostringsresa av sina föräldrar.

Pojkarna har ingen möjlighet att ta sig hem, trots att de är svenska medborgare.

– Jag saknar Sverige, jag tänker på det hela tiden. På mina gamla vänner, min familj, jag hade ett liv där, säger Abdi till Aftonbladet.

Alla tre gick i grundskolan och hade fortfarande skolplikt när de fördes utomlands.

”En kort semester”

Hemma i Sverige brukade Abdi ofta hamna i konflikter med andra barn. Men så småningom började bråken eskalera.

Abdis föräldrar bestämde sig för att skicka honom till Somalia. Han gick med på att åka och trodde att han skulle på semester.

Han var 14 år när han skickades utomlands under sommarlovet innan han skulle börja i nionde klass. När hans klasskamrater började skolan igen, var Abdis stol tom.

– Det första året i Somalia var helt okej. Det var bra men sen ville jag åka tillbaka. Men jag kunde inte det, säger han.

Varje år förs personer utomlands mot sin vilja. Förra året skickades tolv svenskar på så kallade uppfostringsresor, enligt siffror från Utrikesdepartementet som Aftonbladet har tagit del av.

UD har bekräftat att bara fem av dem har återvänt till Sverige. I de flesta fallen handlar det om personer i åldern 15 till 20 år.

Trots återkommande larm och varningssignaler fortsätter barn att skickas utomlands.

”Bestämmer när du äter”

I Somalia skrevs Abdi in på ett ”Dhaqan Celis”-läger, ett uppfostringsläger för bland annat västerländska barn.

– Många hade varit fängslade där i flera år. Det är som ett fängelse för barn som kommer från utlandet. De bestämmer när du ska äta och om du gör något fel kommer du bli nedslagen.

Barnen får inte lämna lägret eller ha kontakt med någon på utsidan. Att smuggla in en mobiltelefon eller försöka rymma kan få stora konsekvenser, berättar Abdi.

Några veckor efter att Abdi skrevs in på lägret blev han slagen av personalen. Abdi berättade det för sina föräldrar som bestämde att han skulle skrivas ut därifrån.

I stället fick han bo med sina släktingar i Somalia.

Träffade du andra svenska barn i lägret?

– Ja, det fanns många från Sverige, Norge, Danmark , Finland och några från Storbritannien. Den äldsta killen från Sverige var 24 och den yngsta var 14 år gammal.

”Var som en död person”

Men Abdi är inte ensam.

Khaled var 13 år gammal när han reste till Somalia med sin mamma och syster. Han trodde att syftet med resan var att hälsa på släktingar och därefter återvända hem till Sverige. Nu har Khaled varit där i två år.

– Min mamma hade mitt pass, hon drog bara. Jag bodde med släktingar men jag hade många problem där, vi förstod inte varandra.

– De sa till mig att jag skulle börja på en skola för att lära mig koranen men jag sa nej, jag ville inte vara där.

Drygt ett år senare kom Khaleds mamma tillbaka. Hon berättade att det var dags för honom att åka hem till Sverige. Men i stället skickades Khaled till ett uppfostringsläger mot sin vilja.

”Kunde inte ens gå”

– Jag visste ingenting, hon sa att vi skulle tillbaka så jag gick med dem. Man tog mig till en annan stad där de låste in mig.

Hur var det där inne?

– Det finns inga regler där. Jag började bråka med alla, man tog in mig i ett rum och slog mig. Jag kunde inte ens gå, mina fötter var kedjade. Jag var kedjad i en månad.

Vad tänkte du när du levde där?

– Livet var bara bajs, man kunde inte göra någonting och man var arg hela tiden. Jag var som en död person.

Khaled fick sova på golvet i ett trångt rum med många andra personer. På dagarna fick de koranundervisning och måltiderna bestod av bröd, ris eller makaroner.

Vid två tillfällen försökte Khaled rymma.

– Jag blev jättesjuk där så jag fick sova ute. Jag såg en chans, dörren var öppen. Jag sprang ut men de tog fast mig. Det fanns för många vakter överallt, man kunde inte gå någonstans. Den andra gången hoppade jag över väggen men de tog fast mig igen.

Vad gjorde de då?

– De slog mig, man kedjade mig. Det var galet.

Fem månader senare släpptes Khaled ut. Inne i lägret träffade han flera andra svenska barn.

”Missat mycket”

Just nu befinner sig Khaled hos några släktingar. Sedan han skickades till Somalia har han behövt flytta runt mycket mellan olika släktingar och städer.

– Det känns ingenting för mig. Jag kan inte göra något åt saken. Det finns inga känslor inom mig längre, jag är inte arg, glad eller nånting.

Känner du att du har missat mycket?

– Såklart, jag skulle börja i gymnasiet nu. Jag har missat mycket, om jag går tillbaka så måste jag jobba extra hårt för att komma ikapp. Jag håller på att glömma svenskan. Jag saknar allt i Sverige. Det är skitvarmt här, jag hatar solen.

– Min pappa brukade skicka pengar till mig. De säger hela tiden ”vi kommer” men de kommer aldrig.

Hamnat i fel umgänge

För drygt fyra år sedan fick 17-årige Yasin höra av sina föräldrar att de skulle på en resa till hemlandet Somalia.

Föräldrarna förklarade för honom att de skulle hälsa på släktingar, men Yasin blev kvar i Somalia.

Han tror att anledningen var att han hemma i Sverige hade hamnat i fel umgänge.

– Många av tonåringarna hemma i Sverige gjorde mycket fel. De gick inte i skolan, de började sälja droger och det kom väldigt nära mig på något sätt. Vi bodde i samma område och mina föräldrar var rädda att jag skulle gå samma väg som de gjorde, säger han.

Pojken hamnade på en internatskola.

Som 13-åring, att bli lämnad ensam på det sättet, måste ha varit ganska svårt?

– Det första året var väldigt svårt när mina föräldrar åkte tillbaka. Det var väldigt svårt att komma igång med livet. Nu har jag lärt mig att jag måste acceptera situationen för annars kommer jag att bli ledsen. Det är därför jag försöker tänka positivt.

Inte bara svenska barn

På grund av säkerhetsläget i Somalia finns det ingen svensk ambassad i landet. Barn som förs dit mot sin vilja behöver kontakta den svenska ambassaden i Nairobi i Kenya för att möjligtvis kunna få hjälp med att ta sig hem igen.

Städerna som pojkarna befinner sig i kontrolleras av klaner som bestämmer vem som får lämna eller komma in i området, berättar pojkarna.

Om pojkarna ändå skulle lyckas fly skulle de kunna behöva korsa Al-Shabab-kontrollerade områden på väg till Nairobi.

Det är inte bara svenska barn som skickas på uppfostringsresor till Somalia. Förutom Khaled, Yasin och Abdi har Aftonbladet varit i kontakt med flera andra pojkar från olika länder som Norge, USA och Nederländerna.

– Barn luras hit. Det här är human trafficking, det görs mot barnens vilja. Sen när de åker tillbaka till sina länder är de helt ärrade, de har då missat mycket, säger Abdi.

Varför skickar föräldrar sina barn till hemlandet?

– Somaliska föräldrarna, i deras hjärna de tror att de gör något bra, att de kommer hit så deras barn kan vara somalier men deras barn kommer aldrig bli somalier. Barnet var inte född i Somalia och är inte uppvuxen i Somalia.

 
Yasin, Khaled och Abdi heter egentligen någonting annat.
 
Fotnot: Några månader efter intervjun kom Abdi tillbaka till Sverige.