Regeringen öppnar för slopad vetorätt i EU

helskärm

Regeringen öppnar för att ta bort vetorätten inom vissa delar av EU:s utrikespolitik.

Det beskedet gav statsminister Stefan Löfven i riksdagens EU-debatt.

– Vi bör därför titta på möjligheten att gå över från krav på enhälliga beslut till kvalificerade majoritetsbeslut inom vissa områden av utrikespolitiken utan att göra avkall på varje lands rätt att själv bestämma sin säkerhetspolitiska linje, sade statsministern när han inledde debatten.

Det var ett besked som dock helt flög under radarn i debatten, trots att det är en omsvängning i regeringens hållning.

– Vi märker att det i vissa situationer tar för lång tid att komma fram till beslut. Ett ganska nyligt exempel är Turkiet, där det tog fyra dagar. Det är för lång tid. Det finns andra exempel där vi inte har kunnat enas om uttalande om mänskliga rättigheter i FN. Då hörs EU:s röst helt enkelt inte i viktiga frågor som rör mänskliga rättigheter, sade Stefan Löfven till TT efter debatten.

Vissa områden

Regeringen vill dock inte slopa vetorätten på alla områden inom utrikespolitiken. Det handlar om mänskliga rättigheter och uttalanden om internationella konflikter.

– Att vi begränsar det har att göra med att vi samtidigt måste se till att respektive land, inte minst Sverige, naturligtvis ska styra sin egen säkerhetspolitik. Det får aldrig kliva över på det området, sade Löfven.

Beskedet välkomnas av de fyra borgerliga partierna.

– Det är bra, det välkomnar vi, sade Moderatledaren Ulf Kristersson.

– Det är välkommet och gamla liberala krav, sade Liberalernas gruppledare Johan Pehrson.

SD mot

Även Centern och Kristdemokraterna välkomnar beskedet. De enda två partier som inte gör det är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

– Vi vill ha enighet i den och ännu fler frågor, sade SD-ledaren Jimmie Åkesson.

– Vi motsätter oss det. Det innebär att Sverige kan bli överkört i frågor som är väldigt viktiga för vårt land. Vi ser utrikespolitiken som ett område för mellanstatligt samarbete, sade Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

I riksdagsdebatten nämnde Löfven fem prioriterade områden i EU för regeringen: demokrati och rättsstatsprinciper, klimatet, migrationen, jobben, samt utrikes- och säkerhetspolitiken.

Fördjupat försvarssamarbete

Enligt statsministern vill regeringen att Sverige går med i EU:s åklagarmyndighet, fortsätter att engagera sig i det fördjupade försvarssamarbetet, ser till att EU gör mer för att bekämpa brott och överväger möjligheten att gå med i EU:s bankunion.

När det gäller migrationen uppgav Löfven att den måste vara ett gemensamt ansvar för EU-länderna. Han beklagade att få framsteg gjorts i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem, där asylsökande fördelas mer jämnt mellan medlemsstaterna.

– Om några medlemsländer vägrar att ta sitt ansvar då ska det kosta, sade Löfven.

Rättad: I en tidigare version saknades ett av partierna som vill minska vetorätten.