”Många patienter kommer att väljas bort”

helskärm

Vården kan behöva välja bort även patienter som har goda utsikter att klara sig. Det säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, som lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för prioriteringar inom vården.

Att behöva prioritera bort patienter är något vården måste göra även i vanliga fall, exempelvis vid stora olyckor. Men skillnaderna är ändå tydliga mot den situation som väntar.

– Det kan ske en trafikolycka med tio personer när vården är dåligt bemannad och bara kan ta hand om fem av dem. Men nu kommer många behöva väljas bort under en lång tid, vilket är unikt. Man ser inte samma ljus i tunneln som vid trafikolyckan, säger Lars Sandman.

Tillsammans med andra forskare har han på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram dokumentet "Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden." Ett arbete som gått i rekordfart.

– Normalt tar det många månader, nu har vi gjort det på en och en halv vecka. Vi måste vara redo om vi kommer till en situation som liknar Italiens, säger Sandman.

Tre kategorier

För att prioritera vilka patienter som ska få vård delas de in i tre kategorier, baserat på hur sannolikt det är att patienten överlever. Nivå tre handlar om patienter där sannolikheten att överleva är låg, medan det motsatta gäller för nivå ett. Om det behöver prioriteras inom nivåerna ska det göras utifrån den förväntade återstående livslängden, även kallat biologisk ålder.

– I normal sjukvårdsverksamhet kan man ställas inför svåra prioriteringar, men då ofta på nivå tre. Nu kan det bli så att vi måste prioritera på nivå ett, vården kan alltså behöva välja bort även patienter som har goda utsikter att klara sig, säger Lars Sandman.

TT: Hur nära är Sverige ett sådant läge i dag?

– Det är möjligt att det börjar närma sig det läget i Stockholm, men i övriga landet är det ett tag kvar.

Konspirationsteorier

Dokumentet tar upp att sjukvårdspersonalen i samband med de svåra beslut som måste fattas kan uppleva etisk stress.

– Vi har sett från både Italien och Kina att personalen får betala med sin psykiska hälsa när de hanterar etisk stress. Förhoppningsvis kan riktlinjerna reducera stressen, när personalen vet att det finns en bas bakom de tuffa besluten, säger Sandman.

Förutom att hjälpa vårdpersonal hoppas Lars Sandman att dokumentet ska göra det tydligt för medborgarna vad som gäller.

– Det har redan spridits konspirationsteorier om hur prioriteringarna kommer att gå till. Det är tydligt i riktlinjerna att man inte får ta hänsyn till saker som social situation eller hur man utsatts för smittan.