Europa trevar för att öppna för turister igen

Blir det en sommar utan kroatisk sand mellan tårna? Semesterfrågan kan tyckas vara ett lyxproblem i skuggan av andra effekter av coronaviruset – men turismen är livsviktig i många EU-länder.

Eiffeltornet, Peterskyrkan och Akropolis. Det är några av de sevärdheter som bidrar till att Europa varje år tar emot ungefär hälften av världens alla turister. Det ger drygt elva miljoner människor i EU ett arbete att gå till och sysselsätter 27 miljoner om också indirekta jobb räknas in.

Men stängda gränser och andra restriktioner i coronavirusets spår har slagit undan benen för näringen – som bidrar med 10–11 procent till EU:s totala BNP. Mellan 275 och 400 miljarder euro spås gå förlorade för turismsektorn, beroende på hur länge virusåtgärderna håller i sig.

En katastrof

Under onsdagen ska EU-kommissionen presentera riktlinjer för hur medlemsländerna ska agera i balansgången mellan att skydda människors liv och hälsa och behovet av att få i gång sina ekonomier. Enligt ett utkast som Politico har läst kommer kommissionen att föreslå att reserestriktioner och gränskontroller gradvis hävs om situationen tillåter.

– Turismen är jätteviktig för Europa. Det finns ett antal rena turistekonomier där man är oerhört beroende av den, säger Kristina Lindström, forskare vid Centrum för turism vid Göteborgs universitet.

– Det ser vi i Sverige också. Om man tittar lokalt på mindre platser så är uteblivna turismintäkter i sommar en katastrof.

Innan ett vaccin blir tillgängligt måste sektorn anpassa sig till "det nya normala", enligt det globala branschorganet WTTC. Det spår att resandet först kommer att ske inom de egna gränserna, för att i nästa steg utvidgas till grannländerna, sedan till regionen och i ett sista steg återigen sträcka sig över kontinenter.

Väger inte upp

Flera stora EU-länder, som Frankrike och Italien, lyfter just "hemester" som ett rimligt alternativ. Men bedömningar pekar på att en svensk inte gör av med lika mycket pengar på hemmaplan som en inrest besökare.

– Även om vi vinner många svenska turister väger det inte upp minskningen av utländska besökare, säger Lindström.

– En annan aspekt är huruvida jag som göteborgare stannar hemma och spenderar mina pengar i Göteborg eller om jag åker utanför kommungränsen. Olika typer av rörlighet genererar olika typer av pengar.

EU-länder med mindre befolkningar tycks inte lika övertygade om att inhemskt semestrande är lösningen. Grekland vill ha en "säker korridor" från länder som bromsat smittspridningen, Portugal hoppas ta emot en del internationella resenärer och Österrike funderar på att välkomna besökare från exempelvis Tyskland, som man tycker har klarat sig bra i pandemin.

– Olika länder kommer troligtvis att ha olika lösningar. De går inte i takt vad gäller smittspridningen och det tror jag kommer att påverka resandet mellan länder i stor utsträckning, säger Lindström.

– Ett annat hinder är möjligheterna att transportera sig. Det är inte helt enkelt och det kommer att handla om helt andra priser på flyg.

Återhämta sig

Det är inte första gången som turismen drabbas när marken skakar. Men sektorn har lyckats återhämta sig efter kriser som 11 september-dåden, naturkatastrofer och svininfluensan som slog hårt mot flera länders turism.

– Då har det dippat men sedan har kurvan pekat uppåt igen, säger Lindström.

– Den här krisen är annorlunda och vi vet inte vart den tar vägen. Den slog väldigt hårt och brutalt. Resandet kommer att finnas kvar, men det ska bli intressant att se om man lyckas skapa upplevelser på närmare håll och om det kan bli högre status att upptäcka saker inom Sveriges gränser.