Kina byggde ett nytt kolkraftverk i veckan 2020 – trots sitt löfte
Uppdaterad 2021-02-17 | Publicerad 2021-02-16
Kina vill bli klimatneutralt till 2060.
Men enligt en ny rapport svepte en veritabel koltsunami in över landet i fjol. Det byggdes motsvarande ett nytt stort kolkraftverk varje vecka.
– Det är en våldsam massa ny kolkraft som ska byggas i Kina den kommande tioårsperioden, säger Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm environment institute.
I ett tal inför FN:s generalförsamling den 22 september i fjol berättade Kinas president Xi Jinping om Kinas målsättning; att vara klimatneutralt till år 2060.
Samtidigt har landet kraftigt ökat sin kolkapacitet under det senaste året. En ny rapport från Global energy monitor, GEM, och Helsingforsbaserade Centre for research on energy and clean air, CREA, som sajten In Beijing först skrivit om, visar hur Kina under 2020 byggde tre gånger så mycket kolkraft som resten av världen tillsammans – motsvarande färdigställandet av ett nytt stort kolkraftverk varje vecka.
Landet har enligt rapporten även påbörjat byggandet av kolkraftverk vars kapacitet i gigawatt är fem gånger större än kapaciteten i de kolkraftverk som börjat byggas i övriga länder i världen.
Energi till stålindustrin
Med 2020 års satsning inräknad har Kina nu kolkraftverk med en kapacitet på 247 gigawatt under utveckling – vilket är 21 procent mer än 2019 och nästan sex gånger så mycket som kapaciteten i samtliga tyska kolkraftverk. Den kommande femårsplanen väntas visa hur mycket av denna kapacitet som kommer till användning.
Enligt Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm environment institute, SEI, med fokus på geopolitik och hållbar utveckling, och med lång erfarenhet från samarbete med och bevakning av Kina, går den stora kolsatsningen hand i hand med en landets ökade stålindustri de senaste två decennierna.
– Tittar man närmare på det här så ser man att det finns andra jätteskumma grejer i det kinesiska energisystemet, och det är ju att en väldigt, väldigt stor del av energibehovet – säkert över hälften – går till tung industri. Så är det inte i några andra länder, säger han.
– Kina har byggt ungefär lika mycket stålkapacitet under 2000-2012 som hela världen hade år 2000 och sedan 10-15 år tillbaka översvämmat världen med billigt stål.
”Måste stå i 30 år”
Nyhetssajten Bloomberg kunde i förra veckan visa hur koldioxidutsläppen i Kina ökade med 0,5 procent, vilket står i bjärt kontrast med utvecklingen i övriga världen. Exempelvis minskade utsläppen i USA 2020 med 12,5 procent, i EU och Storbritannien med 7,5 procent och i Indien med 8,1 procent.
Enligt CREA-rapporten innebär siffrorna från Kina att Xi Jinpings hyllade klimatlöfte till 2060 kommer att bli väldigt svårt att nå. Det skulle enligt rapporten kräva att Kinas operativa kolkraftverk senast 2030 minskar sin kapacitet från dagens 1 095 gigawatt till 680 gigawatt. Och trenden pekar åt andra hållet. Enligt forskarna bakom rapporten lobbar mäktiga aktörer inom Kinas kol- och energisektor snarare för att öka kapaciteten till 1 300 gigawatt.
– Det är en våldsam massa ny kolkraft som ska ut och byggas i Kina de kommande tioårsperioden. Det rimmar inte speciellt väl med att man ska börja minska sina utsläpp, säger Karl Hallding.
– De här kolkraftverken ska ju gärna stå i 30 år för att betala sig. Så det är ju helt hål i huvudet att investera i det här om man inte tänker använda det sedan.
”Otydlig plan”
Enligt Karl Hallding kan många av de nybyggda kolkraftverken komma att ersätta gamla och mindre effektiva, som stängs ned. Men han har ändå inte sett någon tydlig kinesisk plan på hur målet 2060 ska uppnås.
– Man har sagt att de totala utsläppen ska plana ut från 2030 men det är inte heller något speciellt exakt mål. Ska peaken i Kina ske 2030 eller är det 2035 och att man når en platå 2030 som man sedan planar ut innan det börjar minska? Det finns en otydlighet i Kinas målsättningar för klimatförhandlingarna.
Ett problem, enligt Karl Hallding, är att Kina i FN:s klimatförhandlingar förhandlar som ett utvecklingsland och därmed inte behöver ta på sig några absoluta utsläppsbegränsningar utan bara relativa.
– Det enda man säger är att man ska öka den fossilfria andelen av det totala energiutbudet. Men om man samtidigt lägger till brun energi så att hela kakan växer väldigt snabbt så spelar det ju ingen roll hur mycket grön energi lägger till, säger han.
Vill införa koldioxidtullar
Karl Hallding tror att man skulle kunna få stopp på den ökande kolproduktionen i Kina genom att vara tydligare med att peka ut och stämpla landet som en klimatbov.
– Men där har ju Kina varit väldigt framgångsrika att marknadsföra sitt eget narrativ. Det är ju många som beskrivit Kina som den nya ledaren i grön utveckling, framförallt i jämförelse med Trump.
EU-kommissionen har det senaste året diskuterat att införa koldioxidtullar på varor som kommer in i unionen, för att undvika koldioxidläckage och förhindra att industrier flyttar till länder utanför EU som inte prissätter utsläpp lika högt.
– Det riktas ju mot Kina och inte någon annan. Det är ett sätt som EU som en stor marknad med 500 miljoner människor kan sätta regler själva.
Lyssnar Kina på sådana initiativ?
– Jag tillhörde de som ansåg att Kina mycket väl lyssnade, att det fanns en poäng att ha dialog med Kina på olika sätt. Jag har själv varit med i massor av olika dialoger, på ministernivå och så, genom åren. Men sedan Xi Jinping kom till makten så går det inte att ha en rimlig dialog med Kina. De dialoger som jag varit med i, där har de kinesiska deltagarna bara citerat Xi Jinping.
Rapportens fem huvudpunkter
- Kina byggde under 2020 kolkraftverk med en kapacitet på 38,4 gigawatt – mer än tre gånger så mycket som de 11,9 gigawatt som är den motsvarande siffran i övriga världen totalt.
- Kinas kolkraftverk ökade 2020 sin kapacitet med 29,8 gigawatt, att jämföra med resten av världens kapacitet som minskade med 17,2 gigawatt. Utvecklingen i Kina alltså en att den globala kapaciteten för kolkraft ökar.
- Under 2020 inledde Kina byggandet av nya kolkraftverk med en total kapacitet på 73,5 gigawatt. Det är mer än fem gånger så mycket som de 13,9 gigawatt som den totala kapaciteten av övriga världens inledda kolkraftverkbyggen i fjol uppgår till.
- Kinesiska provinser gav 2020 tillstånd till byggen av kolkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 36,9 gigawatt – vilket är mer än tre gånger så mycket som den kapacitet på 11,4 gigawatt som de lokala myndigheterna godkänt året innan.
- Kina bygger just nu kolkraftverk med en total kapacitet på 247 gigawatt, vilket är 21 procent mer än vid slutet av 2019 och nästan sex gånger så mycket som den totala kapaciteten av Tysklands alla kolkraftverk.
Källa: Sajten In Beijing och Centre for research on energy and clean air.
PODD Larmet om isarna
Aftonbladet Daily med Staffan Lindberg, klimatreporter på Aftonbladet.