Professorn: ”Många dör i prostatacancer – i onödan”

Richard Aschberg

Varje år drabbas 10 000 män av prostatacancer och 2 400 dör.

Professor Olof Akre som jobbar på Karolinska sjukhuset kräver nu en allmän screening.

– Många män som är oroliga för prostatacancer och vill testa sig blir felaktigt utredda och behandlade, säger han.

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Trots det har det år ut och in varit mycket som inte fungerar när det gäller diagnostiken och vården.

Till skillnad från bröstcancerkontroller, som alla kvinnor kallas till efter de fyllt 40 år, finns det inga allmänna kontroller gällande prostatacancer.

Och det är många män som råkar illa ut. Aftonbladet har träffat en rad män i Sverige som har nekats PSA-tester när de har bett att få ta proven.

Flera av dem har i dag spridd cancer som de riskerar att dö av.

helskärm

Ser brister på flera håll

Olof Akre, professor vid Karolinska sjukhuset i Stockholm efterlyser en bättre organisation av vården av män med misstänkt prostatacancer. Han anser att ett erbjudande om regelbundna kontroller för alla män mellan 50 och 70 år är det bästa sättet att hitta dem som behöver behandling i tid.

- Man hittar inte alla prostatacancerfallen som det ser ut i dag. Folk dör i onödan, säger han.

– Många män går i dag med höga PSA-värden och följs inte upp som de ska.

Enligt Olof Akre brister vården i dag både genom att man missar att fånga upp dem som behöver behandling och genom att man utreder och behandlar andra som egentligen inte behöver behandlas.

Höga värden på PSA-test innebär inte alltid att det handlar om en elakartad tumör. Man kan ha höga värden av andra anledningar och det är denna grupp som också kan fara illa i dag, enligt Olof Akre.

Männen genomgår utredningar och biopsier med risk för biverkningar – trots att de egentligen inte har farliga tumörer.

”Effektivare än PSA”

Det finns i dag andra test som enligt Olof Akre är effektivare än PSA, som till exempel Stockholm 3-testet:

– Det testet är bättre på att hitta elakartade cancrar som kräver behandling. Samtidigt gör testet det med ett mycket mindre antal onödiga vävnadsprover som följd, säger han.

Stockholm 3-testet är också ett blodprov, men mäter betydligt fler saker än PSA-värdet.

Testet ger svar på vilken risk det är för prostatacancer. Vid låg eller normal risk så rekommenderas nya prover efter några år, vid hög risk så måste patienten utredas vidare.

Svårt att få göra testet

Men trots att det nu finns bättre metoder att mäta risken för prostatacancer är det fortfarande PSA-test som används på de flesta håll i Sverige.

Men inte ens PSA-test går att få om man bara går in på en vårdcentral och begär det.

Enligt de regionala vårdprogrammen ska symtomfria män aldrig PSA-testas om de inte först har läst Socialstyrelsen broschyr. Där skriver myndigheten bland annat att den har bedömt att "fördelarna med allmänna PSA-prov inte uppväger nackdelarna i ett befolkningsperspektiv."

Flera av de män Aftonbladet har intervjuat runt om i Sverige vittnar om hur svårt det har haft det att när de har velat ta prover.

Andra berättar hur läkare på vårdcentraler inom primärvården har struntat i att PSA-testa sina patienter trots urinträngningar och andra tecken på prostatacancer.

– Vi hör ju många historier om folk som kommer med diagnosticerad prostatacancer och som behöver behandlas, att de har bett att få ta prover för flera år sedan, men inte fått göra det, säger Olof Akre.

Han tror att det inom primärvården också finns en föråldrad uppfattning om PSA-prover och prostatacancer.

– De är kanske inte uppdaterade om hur man driver prostatadiagnostik och har lärt sig för länge sen att man ska vara försiktig med PSA-prover.

– Att man inte ska göra så mycket utan mest ge en klapp på axeln och säga att det här blir nog bra.

”Screening ger mer jämlika förutsättningar”

Olof Akre tror att den här oviljan till att PSA-testa patienter beror på att vissa läkare tänker mest på dem som testas i onödan.

– Man lyckas inte hålla två tankar i huvudet samtidigt. Att det både finns många som inte kommer att dö av prostatacancer, men att det också finns väldigt många som dör i sjukdomen.

Enligt Olof Akre skulle screening, ett system där alla erbjuds tester, medföra att det blev mer styrsel och struktur på diagnostiken. Det skulle behövas speciella centra runt om i landet om skötte det här och också hade den kunskap som krävs.

– Det är precis det som är poängen med screening, att du skapar mer jämlika förutsättningar för att alla behandlas rätt.