Så ska Europa möta klimathotet

Sverige väntas få en tung börda när EU-kommissionen fördelar ansvaret mellan medlemsländerna

Utsläppen av koldioxid måste minska med 20 procent fram till 2020.

I dag sätter EU-kommissionen ned foten och talar om vad som krävs av Sverige, Tyskland, Lettland och de andra EU-länderna för att uppvärmningen av jorden ska hejdas.

– Om inte vi i Europa lyckas kommer inte resten av världen att lyckas, säger Markus Åhman, forskare på Svenska miljöinstitutet till aftonbladet.se.

20, 20, 20. Det är de magiska talen om EU:s länder ska klara omställningen och möta hotet om en allt varmare jord.

20 procent förnyelsebar energi fram till 2020. I dag kommer bara 8,5 procent av all energi inom EU från förnyelsebara källor som sol, vind, vatten och biobränsle.

Koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent fram till 2020. Följer resten av världen efter kan målsättningen höjas till 30 procent.

Energieffektiviteten ska öka med 20 procent fram till 2020.

Ansvariga ministrar i de 27 länderna är redan överens om siffrorna. I dag lägger EU-kommissionen sitt förslag om hur mycket var och ett av medlemsländerna ska göra för att tillsammans uppnå 20, 20, 20-målet.

Sverige får stort ansvar

– Det här är det viktigaste som har hänt på länge i Europa på energiområdet, säger Markus Åhman, forskare på Svenska miljöinstituet IVL.

Sverige väntas få ta en stor del av ansvaret. Enligt uppgifter till aftonbladet.se kan kommissionen föreslå att Sverige ska öka sin andel förnyelsebar energi från dagens 40 till nära 50 procent på tolv år, trots att Sverige redan är bäst i klassen.

Andra länder, som Storbritannien, Belgien och Luxemburg ligger långt under målet. 2005 lyckades till exempel Luxemburg bara producera knappt en procent förnyelsebar energi.

Ersätta olja och kol

Hur höga krav EU-kommissionen ställer väntas hänga ihop med de olika ländernas ekonomi. Rikt land - höga krav. Fattigt land - lägre krav.

Vad är det för omställningar som måste göras för att nå målen?

– Framförallt är det energisektorn som berörs. Där finns det ganska uppenbara och inte jättedyra saker att göra. Det handlar om att byta bränsle från olja och kol till biobränsle och naturgas, säger Markus Åhman.

– Sedan finns en jättestor potential när det gäller energieffektiviseringar. Det är också saker som man själv tjänar på, som att till exempel isolera hus bättre. Det finns också många industrier där maskiner står på tomgång.

Vad händer om EU-länderna inte kommer överens och målen inte uppnås?

– Om vi ska undvika att få väldigt obehagliga klimatförändringar måste utsläppen minska ganska drastiskt i världen. Annars kommer temperaturen att stiga.

Att EU lyckas är enligt Markus Åhman ett måste för att andra stora utsläppsländer, som USA och Kina, ska följa efter.

– Mycket av EU:s lagstiftning på området är en exportvara. Om inte vi lyckas kommer inte resten av världen att lyckas.

Så mycket förnyelsebar energi producerar EU:s länder

Sverige: 39,8 procent av totala energibehovet.

Lettland: 34,9 procent

Finland: 28,5 procent

Österrike: 23,3 procent

Portugal: 20,5 procent

Estland: 18,0 procent

Rumänien: 17,8 procent

Danmark: 17,0 procent

Slovenien: 16,0 procent

Litauen: 15,0 procent

Frankrike: 10,3 procent

Bulgarien: 9,4 procent

Spanien: 8,7 procent

Polen: 7,2 procent

Grekland: 6,9 procent

Slovakien: 6,7 procent

Tjeckien: 6,1 procent

Tyskland: 5,8 procent

Italien: 5,2 procent

Ungern: 4,3 procent

Irland: 3,1 procent

Cypern: 2,9 procent

Holland: 2,4 procent

Belgien: 2,2 procent

Storbritannien: 1,3 procent

Luxemburg: 0,9 procent

Hela EU (27 länder): 8,5 procent