Djuraktivister allt mer hotfulla mot bönder

Skadegörelse, telefonterror och mordhot. Hatet och hoten från djurrättsaktivister drabbar allt fler lantbrukare. Mest utsatta är bönderna i Västsverige där polisen nu intensifierat sitt arbete mot brott som man tror organiseras av en liten krets tidigare dömda personer.

Polisen i Skaraborg har tidigare varit ganska framgångsrika vad gäller bekämpningen av djurrättsaktivism som övergår i brottslig handling, förklarar polischefen Mats Bergström. Samarbetet med dåvarande rikskriminalpolisen resulterade i att ett fåtal individer dömdes till fängelsestraff.

– Men sedan de här personerna kom ut så har det kommit igång rejält igen. Och gissningsvis har det en koppling, fortsätter han.

Stort mörkertal

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) bekräftar bilden. Om det för några år sedan var mest minkfarmar som drabbades så är nu även kött- och mjölkbönder samt äggproducenter hårt ansatta.

Man noterar att mörkertalet är stort, då deras enkätundersökningar visar att bara hälften av lantbrukarna anmäler brotten.

Enligt en granskning av Göteborgs-Posten rör det sig dock om över 200 dåd de senaste tre åren, i form av bland annat brandattentat, intrång i bostäder, skadegörelse, telefonterror, misshandel och grova mordhot – i flera fall riktade mot barn.

I ett av fallen beskrivs hur en åttaårig flicka anländer på sin första skoldag efter jullovet, och möts av ballonger över hela skolgården där någon skrivit att hennes pappa är en mördare. Det samtidigt som flickans föräldrar och släktingar fått meddelanden med beskrivningar av hur familjemedlemmar och barn ska dödas.

– Många har inte riktigt förstått hur allvarligt det här är och vilken situation det innebär för lantbrukare, säger Palle Borgström, ordförande för LRF som i maj förra året överlämnade en lista med förslag på åtgärder till justitieminister Morgan Johansson (S).

LRF kräver åtgärder

Bland annat anser LRF att lagar behöver omdefinieras, till exempel så att olaga intrång även omfattar gårdsplaner, och att polisen bör få mer resurser.

– Förändringar är på gång inom polisen, så där har det hänt en del även om man får ha lite tålamod och se om det verkligen får effekt, säger Borgström.

– Men på en del av punkterna har vi väl inte sett någon större skillnad än så länge.

Mats Bergström i Skaraborg säger att man intensifierat det operativa arbetet, men att det finns flera utmaningar.

När det gäller grova brott så har polisen relativt stora möjligheter – men när det handlar om serier av mindre allvarliga brott som till exempel ofredande, skadegörelse och olaga intrång så har inte polisen tillgång till starkare tvångsmedel.

Ingen brottskod

Nu håller man på att undersöka om det i vissa fall finns möjlighet att samla serien av mindre allvarliga brott under brottrubriceringen olaga förföljelse, men då gäller det att hitta en koppling mellan alla ärenden.

– Och att söka fram de delarna i våra anmälningar har vi lite svårigheter i, säger Bergström.

Än så länge finns ingen brottskod för brottslig djurrättsaktivism, men det är möjligt att det skulle behövas en sådan för att få ihop det, anser Bergström.

Han vill inte gå så långt som att säga att det finns brister i lagstiftningen, men tycker att det vore intressant med en juridisk prövning kring avvägningen mellan hemfriden, olaga intrången kontra yttrandefriheten och allemansrätten.

– Många gånger hamnar vi i situationer där opinionsyttringar sker väldigt nära en tomtgräns. Det kan uppfattas som en väldigt obehaglig situation, men vi har oftast inte rätt att förflytta människor som demonstrerar nära en fastighet.

Känner ingen sympati

Enligt Göteborgs-Postens granskning är det en liten militant falang från Västsverige som organiserar aktionerna.

När tidningen konfronterar en av ledarna säger han att de inte sysslar med telefonhot och brev, utan att de föredrar att konfrontera "förtryckarna" på plats. Någon sympati har han däremot inte.

– De enda jag känner sympati för är deras barn som måste växa upp med förebilder som förespråkar och utövar massmord, säger han.

Trots upptrappningen har Säkerhetspolisen sedan några år tillbaka lagt ner sin kartläggning av individerna, uppger GP. Anledningen är en skrivelse från Justitiedepartementet där man lyfter att ”djurrättsrörelsen inte riktar sina brott mot någon av demokratins grundläggande funktioner”.