Hultqvist: Frågan om EU-armén är avförd

Olof Svensson

EU-armén skulle försvara unionens intressen och möta Rysslands upptrappning.

Men efter ett försvarsministermöte i Bryssel har planerna förändrats, enligt Peter Hultqvist.

– Jag tyckte det var tydligt att diskussionen om en EU-armé och ett EU-högkvarter för försvarsfrågor är avförd, säger han.

Frågan om en gemensam EU-armé har varit uppe till diskussion flera gånger. Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tog upp planerna i mars förra året.

– Med en egen armé skulle Europa kunna agera med trovärdighet mot ett hot mot freden i en medlemsstat eller europeiskt grannland. Då kan vi ge Ryssland intrycket att vi är seriösa med att upprätthålla den europeiska unionens värderingar, sa han.

I september pratade han återigen om vikten av en gemensam EU-armé, trots att flera medlemsländer, bland annat Sverige, var negativt inställda.

EU har också diskuterat frågan om att inrätta ett gemensamt militärhögkvarter i samband med diskussionerna om armén.

Diskussionen är avförd

Men under Natos försvarsministermöte i Bryssel i dag, dit även försvarsminister Peter Hultqvist var inbjuden, avfördes planerna.

– Jag tyckte det var tydligt att diskussionen om en EU-armé och ett EU-högkvarter för försvarsfrågor är avförd, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministrarna diskuterade i stället hur man kan stödja befintliga insatser, både civila och militära.

– Den diskussionen har gått in i en mer konstruktiv fas, säger Hultqvist.

Huvudfokus på mötet var hur samarbetet mellan EU och Nato ska se ut i framtiden. Enligt Hultqvist lyftes frågan om ett nytt samarbetsområde, hybridkrigföring, till exempel cyberattacker och påverkansoperationer.

– Det finns inga beslut men det nämns som nya samarbetsområden, säger Hultqvist.

Tog upp läget i Östersjön

Är du positiv till det?

– Vi är med i cybercentret i Tallin och det strategiska kommunikationscentret i Riga, så vi har redan ett samarbete med Nato i de frågorna. Men hur man hittar formen får vi titta vidare på.

Peter Hultqvist lyfte det osäkra läget i Östersjön. I onsdags flyttade Ryssland två korvetter till Östersjön, något som har fått stor uppmärksamhet. Fartygen är bestyckade med långdistansmissiler och har kapacitet för kärnvapen.

Nato har tidigare meddelat att man kommer att öka närvaron i Östeuropa. I går kom mer detaljerad information om vad det innebär. Bland annat kommer USA att placera fler soldater i Polen, och Storbritannien kommer att skicka en styrka till Estland.

– Jag tog upp läget i Östersjön och anknöt till de här två korvetterna. Jag ser det som en del i ett större mönster över tid. Vi ser en lång rad rad aktiviteter – annekteringen av Krim, konflikten i Ukraina och fler militärövningar. Jag markerade att Sverige bland annat inrättar stridsgruppen på Gotland och har mer övningsverksamhet vad det gäller flyg och marin.

Kommer tillsätta ny försvarsberedning nästa år

Hur mottogs det?

– Jag upplever att det finns ett stort intresse för vad Finland och Sverige säger och den kunskap vi har. Från Natos sida är man väldigt intresserad av våra analyser.

Vad kommer det här mötet leda fram till?

– Jag tror att man ska se mötet som en del av en process, där man klarar ut balansen mellan EU och Nato. Det var inget beslutsmöte.

Enligt Expressen vill M, C, KD och SD kalla in försvarsberedningen för att möta hotet från Ryssland. Hur ställer du dig till det?

– Vi kommer att tillsätta en ny försvarsberedning, den ska göra en säkerhetspolitisk analys, sedan kommer vi utifrån det dra slutsatser om vad vi ska vidta för åtgärder. Det kommer ske under nästa år. Jag tror inte det är avgörande för kvaliteten i det arbetet om vi väntar några månader.