’Feminism är större än en politisk fråga’

Lena Mellin

Jonas Sjöstedt om sänkta skatter, att förlora jobbet och obekväm jämställdhet

Under den förra ekonomiska krisen fick Jonas Sjöstedt sparken på grund av ­arbetsbrist.

Han fick uppsägningen i ett brunt ­kuvert medan förmannen tittade i golvet.

– Jag kommer ihåg den där känslan, när grinden slog igen bakom en och man inte visste när man fick jobba igen.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt är trött på att spela träningsmatch. Han ser fram emot supervalåret med val till både EU-parlamentet, riksdagen, kommuner och landsting.

– Det blir en väldigt intensiv, jämn och tuff valrörelse.

Ni har medvind nu. Vänsterpartiet är det parti, utöver SD, som ökar mest i opinionsmätningarna. Varför?

– Jag tror att det finns två förklaringar. Det ena är vårt envisa motstånd mot privata vinster i välfärden och privatiseringar. Det andra är frågan om vilken regering vi får efter valet. Vi vill ha en rödgrön ­regering med V, MP och S. Vi vill inte se Annie Lööf (C) eller Jan Björklund (FP) i en regering efter valet. Det är vi de enda som säger rent ut.

Vilket valresultat siktar du på?

– Bättre än det förra, det är mitt mål.

De tre viktigaste frågorna för Vänsterpartiet i valet, vilka är de?

– Det är privatiseringar av välfärden. Det är jobben, dels att vi få ner arbetslösheten men också fler trygga jobb. Färre visstider, färre bemanningsföretag och fler fasta anställningar.

Vilket är Vänsterpartiets bästa förslag för att öka sysselsättningen, tycker du?

– Det är att vi i stället för att sänka skatten satsar pengarna på sådant som behövs och som vi vet ger arbete. Bostadsbyggande, bostadsrenovering, kollektivtrafik, fler i äldreomsorgen, i skolan och sjukvården.

Ni vill förbjuda bemanningsföretag. På vilket sätt gynnar det sysselsättningen att förbjuda en så stor bransch?

– Det gör ju att arbeten som i dag är otrygga blir fasta arbeten i stället.

Man kan ju ha en fast anställning på ett bemanningsföretag?

– Det kan man, absolut. Det är ­också skillnad mellan olika bemanningsföretag. I dag är det dock svårt ­förbjuda dem för EU tillåter inte det. Det vi föreslår i riks­dagen är därför att man ska ta bort möjligheterna att sparka folk och ta in bemanning i stället.

Har du själv varit arbetslös någon gång?

– Ja, jag jobbade som metallarbetare på Volvo Lastvagnar. När 1990-talskrisen slog till så drog man ner väldigt. Då var vi många som fick gå från Umeåverken.

– Jag minns det faktiskt som det var igår. Jag jobbade på en dörrbana då, monterade lastbilshytter. Vi hade hört rykten om uppsägningar. Så kommer ­förmannen ut, han tittade i golvet, såg mig inte i ögonen, räckte över ett brunt kuvert och sade ”jag är ledsen, du är en av dem som får gå”.

– Jag kommer ihåg den där känslan, när grinden slog igen bakom en och man inte visste när man fick jobba igen.

Hur länge var du utan jobb?

– Ungefär ett halvår. Sedan vände konjunkturen och jag fick komma tillbaka.

I Fagersta är Stig ­Henriksson (V) ­kommunalråd sedan länge. I förra valet fick V 55,6 procent av rösterna. Vad är det som han gör som är så bra?

– När Stig och Vänster­partiet kom till makten var kommunen vanskött ekonomiskt. Jag tror att de som bor i Fagersta uppskattar att han fick ordning på pensionsskulder och ekonomi, att det blev bra service och att skatten sänktes.

Sänkt skatt, det var lite oväntat?

– Ja, men jag tycker att det är alldeles rimligt. Har man ordning på ekonomin och bra ­service är det absolut inget självändamål att ha hög kommunalskatt.

I regeringsfrågan är du extremt tydlig. Antingen sitter Vänsterpartiet i regeringen eller också ingår ni i opposition. Vilken ­ministerpost siktar du på?

– Jag har bestämt mig för att inte ta ut det i förskott. Men det är klart att vi vill sitta i regeringen och jag vill också vara minister i så fall.

Varifrån ska ni ta era väljare, om man förutsätter att ni ­fortsätter att växa fram till ­valet?

– En del är förstagångsväljare, andra kommer från soffan. Men annars är det ju väljare som i dag röstar på Socialdemokraterna och Miljöpartiet och som har V som näst bästa parti. Så ser det politiska landskapet ut.

Men enligt din partisekreterare Aron Etzler tar ni väljare även från Sverige­demokraterna. Hur känns det?

– Jag tycker att det är mycket bättre att man röstar på V än på SD. Och alla Sverigedemokraternas väljare är inte rasister, de är inte det. Det är viktigt att vi bemöter dem med respekt och förklarar varför SD har fel.

Om SD är vågmästare även efter nästa val, är det värt att bilda en regering över blockgränsen för att hålla dem borta från inflytande?

– Det kan finnas situationer då det är värt att gå över blockgränsen. Men jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna få ett rättvisare samhälle tillsammans med Annie Lööf eller Jan Björklund.

Hur gör du för att orka det långa tuffa valåret?

– Jag försöker röra lite på mig, hålla mig frisk. För mig betyder familjen mycket. Det är där jag vilar från politiken. Om man bara sysslar med politik, då blir det osunt. Därför är det väldigt bra att ha ganska små barn, de tar en ur bubblan.

Ni vill förstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och anställa fler lärare. Räcker det för att eleverna ska lära sig mer?

– Nej, det behövs fler saker än så. ­Kombinationen fritt skolval, kommersialisering och kommunalisering har gjort skolan väldigt ojämlik. Jag tror att vi ­måste satsa särskilt på de skolor som har riktig svaga resultat.

Och så tar vi det där med betygen så blir vi av med den frågan. För eller emot?

– Jag är ju i grunden emot betygen. Men vi har sagt att vi inte kommer att lyfta den frågan under nästa mandatperiod. Det är fel att som regeringen ständigt hålla på att ändra i de här sakerna.

Vänsterpartiet är feministiskt, hur viktigt är det?

– Det är långt större än att bara vara en politisk sakfråga. Tillsammans med ­socialismens tankegods om jämlikhet, rättvisa och demokrati är feminismen och ekologin vår ideologiska grund. De är de glasögon som vi ser på världen genom.

Vilken fråga inom detta område kommer du att driva särskilt i valet?

– Jag skulle vilja vara lite obekväm i frågan om delad föräldraförsäkring. Jag tror inte att vi kommer att få lika inkomster mellan män och kvinnor om vi inte tar ­gemensamt ansvar för barn och det ­obetalda hemarbetet. Där är föräldra­försäkringen en nyckel.

Och hur vill du att det ska vara?

– Jag skulle vilja att man delar lika.

I Vänsterpartiet är partiledaren man, partisekreteraren är man och grupp­ledaren i riksdagen är man. Är det ­värdigt ett feministiskt parti?

– Vi är det enda parti som har kvinnlig majoritet i partiledning, riksdagsgrupp, verkställande utskott, partistyrelse och i riksdagen. Men det finns svagheter. Det är för få av ­våra kommunstyrelseledamöter som är kvinnor, för få av våra bolagsrepresentanter är kvinnor.

Du debatterar ständigt med Annie Lööf på Twitter. Varför just med henne?

– För att hon är där och är debattsugen.

Fem snabba frågor

Vem är din bästa vän?

– Det är min fru, vi ­pratar om allt. Sedan är jag väldigt nära min bror också.

När är du som ­lyckligast?

– Det är med mina barn.

Vad gjorde dig riktigt arg senast?

– Senast var nog när jag var ute i Jordbro och träffade arbetare på ­Lagenas lager där man ska sparka 25 av dem, det är DHL som har ­anställt dem, och ta in ­bemanning i stället.

Hur hanterar du stress?

– Jag försöker sticka ut och springa ibland, det är det bästa sättet. Längdskidor är också över­lägset för att klarna ­tanken och få perspektiv.

Hur ser du på ditt liv som pensionär?

– Jag hoppas ju att jag blir en av de där oförskämt pigga pensionärerna som har tillräckligt mycket pengar för att ­göra en resa då och då, gå på politiska möten och förkovra mig och läsa böcker.

Namn: Tor Jonas ­Sjöstedt. Ålder: 49 år.

Bor: Hyreslägenhet på Östermalm i Stockholm. Familj: Hustru, 6-åriga tvillingar – en pojke och en flicka, en vuxen dotter.

Inkomst: 59 800 kr/månad före skatt och det obligatoriska ­bidraget till parti­kassan, 27 500 efter vanlig skatt och ”partiskatten”.