Ekobrottsmyndigheten: ”Kan ha det nedskrivet på ett toapapper”
Publicerad 2024-01-31
Fastigheter är lukrativa brottsverktyg och lätta att förvara stora summor pengar i.
Det menar Ekobrottsmyndigheten som efterfrågar fler kontroller av aktiebolag.
– När vi kopplas in är det oftast redan för sent, säger Sara Persson.
I veckan kunde Dagens Nyheter berätta att bolagskoncernen som äger tingrättsbyggnaden i Södertälje uppges ha kopplingar till Södertäljenätverket. Även Aftonbladets källor menar att två av de män som 2016 förvärvade fastigheten misstänks ha kopplingar till organiserad brottslighet i Södertälje.
Att den organiserade brottsligheten använder sig av fastighetsbolag är ett välkänt problem för Ekobrottsmyndigheten.
– Att investera i fastigheter är ett sätt att ackumulera stora kapital från annan brottslighet. Det är också en effektiv verksamhet för exempelvis penningtvätt, att investera brottsvinster i renoveringar för att de ska framstå som legala medel när fastigheterna säljs, säger Sara Persson som är brottsförebyggande specialist på myndigheten.
Flyttar pengarna om de får ögonen på sig
Hon kan inte uttala sig om fallet i Södertälje, men kan berätta hur det ofta går till.
– Framför allt handlar det om att man driver många bolag och använder målvakter. Det är väldigt lätt och billigt att starta många bolag i Sverige och att sedan snabbt flytta verksamhet och pengar mellan de olika bolagen om det ena får myndigheternas ögon på sig.
För att starta ett aktiebolag krävs idag bara tillgång till en dator med internet, ett bank-ID och 25 000 kronor i aktiekapital. Bolaget kan sedan drivas i två år utan att man behöver ha en auktoriserad revisor, oavsett hur stor omsättning bolaget har.
Miljontals kronor kan förflyttas i transaktioner.
Och om den egentliga ägaren har näringsförbud är det inte heller några problem.
– Då ser vi att det är enkelt att använda målvakter som får stå som formella företrädare. Det pågår en omfattande handel med id-handlingar och den som står ansvarig för bolaget behöver inte vara den som verkligen äger och kontrollerar det.
”Då är det ofta för sent”
Vem eller vilka som egentligen äger ett aktiebolag i Sverige framgår i bolagets aktieböcker. Men det saknas ett centralt register – vilket gör det svårt att kontrollera i praktiken.
– Man får vända sig direkt till bolaget och fråga vilka som är aktieägare, och de ska ha informationen tillgänglig och visa upp den på förfrågan. Men det är inte formaliserat hur detta ska ske, och de behöver inte ha informationen digitalt. De kan ha den nedskriven på ett toapapper om de vill det.
Ekobrottsmyndigheten får oftast brottsanmälningar först i samband med att en konkursförvaltare går igenom bolagets bokföring, om det finns någon.
– Men då, när vi kommer in, är det oftast redan för sent och pengarna borta.
”För bra på att hitta kryphål”
Av den här anledningen efterlyser Ekobrottsmyndigheten fler kontrollinstanser som har möjlighet att upptäcka ekonomisk brottslighet i företag tidigare och en förändring av Bolagsverkets uppdrag så att de får en mer kontrollerande roll.
– De är i dag framför allt en registermyndighet och servicemyndighet. De har varken uppdrag eller resurser att kontrollera följsamheten till lagstiftningen.
Sara Persson menar att det också måste bli betydligt svårare att använda målvakter i bolagsstyrelser. Hon säger att det i dag bara är en liten del av den ekonomiska brottsligheten som upptäcks eftersom det saknas tillräckliga kontrollfunktioner i samhället i stort.
– För de som ägnar sig åt organiserad brottslighet är det i dag helt enkelt för lätt att glida under radarn, hitta kryphål och runda lagar. Det är lätt att byta ut målvakter, om någon skulle bli dömd, och sen ser bolaget fint ut igen.