Uppmanar UD utvisa ryska "diplomater"

Säpo vet vilka ryska ”diplomater” som spionerar i Sverige.

Utrikesdepartementet måste agera även om svensk personal riskerar att slängas ut från ambassaden i Moskva, anser Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

– Rysk underrättelseverksamhet är ett mycket mer direkt hot än tidigare.

Säkerhetspolisen bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige egentligen är underrättelseofficerare som arbetar under täckmantel. Men de går nästan inte att komma åt – de har diplomatiskt skydd.

Någon exakt siffra på hur många de är finns inte, utrikesdepartementet har tidigare uppgett att runt 35 ryska diplomater befinner sig i landet, vilket gör att det kan handla om ett tiotal personer.

Flera EU-länder har sedan Rysslands invasion av Ukraina utvisat rysk personal på ambassader och konsulat, däribland Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien och senast Polen, som utvisade 45 personer. Sverige har inte svarat på samma sätt.

Mer direkt säkerhetshot

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, berättar att Ryssland ser annorlunda på Sverige nu efter att vi anslutit oss till en allians som stöder Ukraina både humanitärt och militärt, vilket faktiskt fått Ryssland att stämpla Sverige som en fientlig stat.

– De underrättelseverksamheter som bedrivs av olika ryska representanter, organ och organisationer i Sverige får en annan innebörd och blir ett mycket mer direkt säkerhetshot än vad de var tidigare. Då kanske de var ett potentiellt säkerhetshot, nu blir de ett mer direkt säkerhetshot, säger Agrell.

Han framhåller att Säpo uppgivet skriver i sin årsrapport att samma tredjedel fortsätter, år ut och år in, men att de skyddas av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.

– Jag förstår vad de syftar på, men det är egendomligt. Säpo kan inte klampa in och gripa dem, men det innebär inte att man behöver tolerera att den här verksamheten bedrivs.

”Ta rekylen”

UD har historiskt varit återhållsamt i att utvisa sovjetisk och senare rysk underrättelsepersonal eftersom man är medveten om att ryssarna skulle svara med motåtgärder. Ryssland tillämpar konsekvent principen öga för öga och om man sparkar ut den här tredjedelen så åker i princip all diplomatisk personal ut från den relativt stora ambassaden i Moskva och konsulatet i S:t Petersburg.

Sverige har också en tradition av att i utrikespolitiken hålla samtalskanaler öppna, förhandlingskulturen är stark.

Men någonstans kommer man till en punkt där nog får vara nog.

– Det är faktiskt inte acceptabelt att ett land utnyttjar sina diplomatiska representationer för att bedriva en illegal underrättelseverksamhet, säger Wilhelm Agrell.

Han efterlyser en tydligare markering. UD borde se om det finns flagranta fall i den av Säpo utpekade tredjedelen och helt enkelt förklara dem persona non grata, icke önskvärda. De behöver inte tas på bar gärning och Sverige behöver heller inte förklara ett sådant utvisningsbeslut i något internationellt organ, enligt underrättelseexperten.

– Man tar den rekyl som kommer. Situationen efter den 24 februari är annorlunda.

Linde hoppas på EU

Bulgarien utvisade ryska diplomater med hänvisning till att de brutit mot just Wienkonventionen, vilket Sverige också kan hävda.

– Det är nog viktigt att man hävdar den rätten. Annars uppfattar den ryska underrättelseverksamheten att de har rätt att bedriva den här verksamheten, för den tolereras. Ickehandlingen har också ett signalvärde, negativt för Sverige och de länder som utsätts.

Utrikesminister Ann Linde (S) har betonat att regeringen inte utesluter några åtgärder när det kommer till sanktioner mot Ryssland. Men hon vill agera tillsammans med EU.

Det kan man naturligtvis göra, men det beror på om ett gemensamt EU-agerande ens är möjligt, säger Wilhelm Agrell.

– Vi kan ju se att Polen och de baltiska staterna redan har gått före här. Vi kanske kan gå ihop med andra länder och göra samma sak, till exempel andra nordiska länder.

TT har sökt utrikesministern för en intervju men hon återkommer skriftligen:

”Sveriges regering agerar och protesterar kraftfullt när rysk diplomatisk personal ägnar sig åt aktiviteter som bryter mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Vad gäller eventuella framtida utvisningar av rysk diplomatisk personal i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina utesluter Sverige inga åtgärder men vi föredrar att om möjligt agera gemensamt med andra länder”, säger Linde.