Hjälp till Syrien – en bricka i storpolitiken

Livsviktig hjälp till miljontals människor äventyras när Ryssland återigen hotar att lägga sitt veto mot FN:s resolution för att transportera bistånd till Syrien.

Intensiva diplomatiska förhandlingar sker varje år när resolutionen löper ut – vilket sker på söndag om ingen överenskommelse nås.

Vikten av gränspassagen Bab al-Hawa, som ger främst FN men också flera andra hjälporganisationer möjlighet att föra in livsmedel från Turkiet till Syriens värst krigsdrabbade regioner, förklaras bäst i siffror.

Varje månad når hjälpoperationerna 2,4 miljoner människor i nordvästra Syrien, enligt FN. I maj korsade över 1 000 lastbilar med medicin och mat gränsen. Över 4,1 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp i nordvästra Syrien, cirka 700 000 fler än förra året. De flesta är kvinnor och barn.

Nu pågår en kamp mot klockan för att få resolutionen som möjliggör för gränspassagen förlängd innan den löper ut på söndag.

Vanligtvis behöver FN tillstånd från regeringen för att operera i ett land. Men det var omöjligt i krigets Syrien, där diktatorn Bashar al-Assad har en lång historia av att blockera bistånd från att nå områden som inte kontrolleras av regeringens armé.

– Assad försökte svälta ut sina motståndare, säger Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Därför kringgick FN reglerna med resolutionen, som godkändes för första gången 2014. Då var relationerna mellan säkerhetsrådets medlemsländer – särskilt västmakternas relation till Ryssland, en stridande part i kriget – betydligt bättre än de är i dag.

– Sedan dess har Ryssland steg för steg sagt att nu menar vi att kriget i princip är över och Assad har vunnit – det är dags att avsluta det här undantaget, säger Lund.

Ingen diplomati en risk

Intensiva förhandlingar har därför pågått varje gång resolutionen ska förnyas. Ryssland, som är allierat med Assads Syrien, menar att resolutionen kränker Syriens suveränitet och har ställt krav på att hjälpkonvojerna ska gå genom Damaskus i stället.

Det är problematiskt, dels eftersom hjälpen som nu kommer in genom Bab al-hawa är noggrant organiserad av FN:s samordningsorgan Unocha för att effektivt nå alla miljontals behövande personer som befinner sig i regionerna nära den turkiska gränsen.

Dessutom skulle konvojerna, enligt Rysslands krav, behöva korsa en gränslinje mellan regeringskontrollerad mark och områden som styrs av rebeller. Då krävs tillstånd från bägge parter.

– Det finns noll förtroende för Assad i biståndskretsar. Man är rädd för att om rutten flyttas till Damaskusrutten så kommer Assad låta det pågå tills han har allt bistånd hos sig, och sedan manipulera utdelningen.

När resolutionen var på väg att löpa ut förra året nåddes en överenskommelse efter att USA:s president Joe Biden pratat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin. Förhandlingarna har gynnat Ryssland, som gärna vill agera stormakt och köpslå direkt med USA.

Men på grund av Ukrainakriget är de diplomatiska relationerna mellan Ryssland och västmakterna i stort sett icke-existerande.

– Nu vill Ryssland nog i stället göra precis tvärtom vad väst vill, säger Aron Lund.

Ryssland föreslog först en sex månader lång förlängning, varpå säkerhetsrådet röstade under lördagen. Men med bara timmar kvar av tidsfristen misslyckades rådet med att komma överens och Ryssland, tillsammans med Kina, lade sitt veto.

– Människor kommer att dö på grund av detta, säger USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield.

Turkiet kan påverka

Resolutionen har dock räddats i elfte timmen tidigare. Och trots att bristande diplomati mellan Ryssland och väst riskerar årets förlängning finns det en aktör utanför som kan komma att rädda passagen: Turkiet.

Trots medlemskap i Nato, och fastän de strider på olika sidor i Syrien har, Turkiet en förhållandevis bra relation till Ryssland.

I takt med att västvärlden fryser ut Ryssland på grund av Ukrainakriget har denna relation kommit att bli allt viktigare för Ryssland att bevara.

Och för Turkiet är gränspassagen mycket viktig. Turkiet stödjer rebellerna i nordvästra Syrien, som inte vill öka Assads inflytande i området och även riskerar att gå miste om en del av biståndskakan i fall rutten leds om via Damaskus.

Om syrier i behov inte får hjälp kommer antalet flyktingar som vill ta sig till Turkiet sannolikt att öka. Detta vore katastrofalt för president Recep Tayyip Erdogan. Syriska flyktingar har kommit att bli en av de hetaste frågorna inför det turkiska valet nästa år, och väljarna skulle inte acceptera ett nytt inflöde.

Andra år har Ryssland använt sitt veto för att förhandla till sig fördelar på annat håll i Syrienkonflikten. Det blir bråk, men i slutändan nås en kompromiss. Hur utfallet blir i år är däremot oklart in i det sista.

– Ukrainakrisen har paradoxalt nog gjort en förlängning både mer och mindre trolig, samtidigt, säger Aron Lund.