ÖB i Ekots lördagsintervju om Ryssland: ”Går inte utesluta väpnat angrepp”

”Ska utveckla vår offensiva cyberförmåga”

Anders Johansson

Överbefälhavaren Micael Bydén beskriver ett försämrat säkerhetsläge över tid där Ryssland är den tydliga aktören i vårt närområde.

I Ekots lördagsintervju säger han att den stora satsningen på försvaret därför är välkommen och nödvändig.

– Vi kan inte säga att ett väpnat angrepp går att utesluta, säger Bydén i intervjun.

Hör ÖB om Sveriges offensiva förmåga att möta cyberattacker

Försvarsbeslutet som riksdagen klubbade i höstas är den största satsningen på försvaret sedan 1950-talet.

Det lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara klar till 2030. Försvarsbudgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder 2025.

Krigsorganisationen ska växa från dagens 55 000 till 90 000 befattningar 2030, en ökning han ser som nödvändig.

I Ekots lördagsintervju beskrev ÖB Micael Bydén hur Ryssland ”skakar om den europeiska säkerhetsstrukturen.” Och tog några exempel.

”Kan inte utesluta väpnat angrepp”

– Går man tillbaka till 2014, en illegal annektering av Krim, det som händer i sydöstra Ukraina kring Donbass-området, det är ju ett tecken på att man är beredd från rysk sida att nyttja sina militära maktmedel för att nå sina politiska mål och ambitioner, säger Micael Bydén till Ekot.

– Och det gör ju också, i linje med försvarsberedningens rapport och våra egna analyser, att vi inte kan säga att ett väpnat angrepp går att utesluta.

Samtidigt framhåller MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, i sin årsbok att de troligaste angreppen inte är väpnade utan ”hybrida och ickelinjära.”

helskärm

Har vi rätt försvar?

Ekots reporter Monica Saarinen frågade om vi verkligen har ett försvar, och en förståelse för, att det kanske är en annan form av krig som vi borde förbereda oss mer för.

– Det vi nu gör, tillsammans med andra myndigheter i det civila försvaret, är att faktiskt lära oss vad det här är, med en gemensam lägesbild, förstå var de kritiska sårbarheterna finns, säger Bydén. Det kan vara energiförsörjning, det kan vara kommunikationer, det kan vara transport, det kan vara sjukvård - och att vi inte släpper in någon i de systemen. För då kommer vi få stor, stor påverkan.

”Ska utveckla offensiva cyberförmågan”

Micael Bydén beskrev också att Försvarsmakten har i uppdrag, tillsammans med myndigheten FRA, Försvarets radioanstalt, att utveckla en offensiv cyberförsvarsförmåga, och vad den innebär.

– Det vill säga att vi från svensk sida, efter politiskt beslut, kan påverka någon som försöker göra oss någonting i något syfte.

Påverka hur då? Ska vi också slå ut energisystem i andra länder, i Ryssland till exempel? frågade Ekots reporter.

– Det tänker jag ju inte ge mig in på utan här handlar det om att ha kompetens och förmåga, via tekniska system, att via cyberfunktioner kunna påverka någon annan, säger Micael Bydén. Istället för att bara skydda sig ska man ju göra någonting för att förneka någon annan att göra sina operationer. Det utvecklar Försvarsmakten.