Samhällskontraktet kan påverkas av vårdkriser

Köer, långa väntetider och sjukvårdspersonal som protesterar, samtidigt som både vårdresultat och effektivitet ligger i topp. Hur ser egentligen vår bild av vården ut, och vad händer då vårdkriserna upprepas?

Runtom i landet protesterar sjukvårdspersonal mot förhållandena i vården. Patienter kan på många håll vittna om dålig tillgänglighet, med långa väntetider, dåligt omhändertagande och utsjasad personal.

Under helgen tvingades Södersjukhuset i Stockholm gå upp i stabsläge. Det innebär en förhöjd kontroll och beredskap från ledningens sida, på grund av det höga trycket mot sjukhusets akutmottagning.

Under måndagen återgick ledningen till normalläge, men anställda inom vården, som gått samman i Sjukvårdsuppropet i Stockholm, vittnar om en bräcklig situation som pågått länge, och där patientsäkerheten ofta är i fara.

Frågan är hur detta påverkar allmänhetens förtroende för vården, och synen på hur samhällskontraktet uppfylls.

Välfärd tillbaka

– Samhällskontraktet är en metafor för att den som råkar bo i ett visst land och bidrar med skatt där också ska få välfärd tillbaka. Sjukvård är en del av detta, säger Tommy Möller, professor i statskunskap vid Stockholms universitet.

Det finns starkt stöd för välfärdspolitik i Sverige, men detta kan ses som villkorat, förklarar han.

– I den mån man upplever att välfärden inte fungerar så blir det problem, säger Tommy Möller.

Johan Martinsson, docent i statskunskap och föreståndare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, konstaterar att samhällskontraktet som begrepp är ganska lite utforskat.

– Jag har inte sett någon forskning som fångar detta. Vi har ett av världens högsta skattetryck, men vi har inte undersökt hur det blir då samhället inte levererar det som förväntas. Däremot finns det undersökningar som visar på att människor tycker att just sjukvård är bland de viktigaste samhällsfunktionerna.

Dubbla bilder

Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges kommuner och regioner, SKR, tycker att det är viktigt att vi kan hålla två bilder av svensk sjukvård i huvudet samtidigt. Vi har en vård i toppklass, med både fantastiska resultat och hög effektivitet, hävdar han. Samtidigt finns problem och utmaningar, som på Södersjukhuset nu i helgen.

– Jag försvarar inte på något sätt det som låter som en mycket ansträngd situation där, men det får inte bli den enda bilden, säger han.

Omställning

Vården i Sverige är inne i en omställning, som innebär att sjukhustung vård ska omvandlas till mer nära vård, förklarar han, och berättar att det på många håll uppnåtts mycket goda resultat.

Äldre och multisjuka patienter får vård hemma i stället, och i tid, så att inte akuta problem uppstår som tvingar dem till akutmottagningarna.

Fredrik Lennartsson tycker att de goda exemplen också måste lyftas fram då samhällskontraktet diskuteras.

– Förtroendet för vården är högt. De medicinska resultaten är generellt mycket goda, exempelvis då det gäller hjärtsjukvård. Situationen på Södersjukhusets akutmottagning är trots allt undantag, säger Fredrik Lennartsson.