Han lyckades med en formidabel slutspurt
Mot alla odds sitter Benjamin Netanyahu kvar som Israels premiärminister.
Med en formidabel valspurt vände han opinion de sista dagarna.
Största förlorare är hoppet om fred med palestinierna.
Många hade redan tagit ut Netanyahus förlust i förskott. Därför är chocken desto större när resultatet visar att premiärministern lyckats med en formidabel slutspurt.
Även om det ännu inte är klart hur den nya regeringen kommer att se ut så är det mest sannolika alternativet en ren högerregering, som i dag.
Vallokalsundersökningarna visade i går kväll på ett dött lopp i valet där arbetarpartiets Isaac Herzog var huvudmotståndare. Men när fler och fler röster räknats stod det klart att Netanyahu gjort det tillsynes omöjliga. Alternativt att de israeliska opinionsmätningarna än en gång slagit fel. De brukar inte vara lika tillförlitliga som mätningar i Sverige.
På grund av mätningarna hade de flesta redan räknat ut Netanyahu. Under valrörelsens sista veckor såg han ut som en förlorare.
Han gjorde sig osams med USA vilket förargade många israeler.
Han verkade ha missat valets viktigaste fråga, ekonomin. För många israeler var frågan om höga matpriser och svårigheten att kunna köpa en bostad den här gången viktigare än säkerheten.
Men än en gång visade Bibi, som israelerna kallar honom, att han har nio liv. Med en i det närmaste desperat slutspurt verkar han ha lyckats fånga många av de 20 procent av väljarna som inte bestämde sig förrän på valdagen.
Det innebär att han går in på sin tredje raka mandatperiod, den fjärde totalt. Med det blir han den ledare i Israels historia som suttit längst vid makten.
I söndags höll han sitt sista stora valtal där han pekade ut Herzog som alltför svag för att kunna garantera Israels säkerhet i en fientlig omvärld. Han anklagade Herzog för att vara beredd att dela Jerusalem något som han sa att han själv aldrig skulle gå med på.
Jag såg själv hur busslast efter busslast av anhängare kördes in till centrala Tel Aviv från hela Israel i en politisk styrkedemonstration. Jag såg horder av unga Likud-anhängare över hela Israel som delade ut flygblad och ropade slagord. Uppenbarligen hjälpte denna mobilisering Netanyahu att få ut sina väljare.
Trots segern för Netanyahu visar valresultatet att Israel är en mycket delad nation.
Det bådar inte gott för den fråga som omvärlden är mest intresserad av; fred mellan Israels och palestinierna.
I valspurten tog Benjamin Netanyahu bladet från munnen och deklarerade att han säger blankt nej till en palestinsk stat. Motiveringen är att en sådan snabbt skulle tas över av militanta islamister och utgöra ett oacceptabelt hot mot Israel.
En tvåstatslösning är vad FN, USA, Europa, Ryssland och Kina vill se. Den enda realistiska lösning som finns i dag.
Netanyahu har under sina tre mandatperioder vid makten förhalat och saboterat försöken att få igång verkliga förhandlingar med palestinierna.
Därför talar det mesta för ett fortsatt totalt dödläge i försöken att nå fred.
Jag kan tänka mig att USA:s president Obama har lätt för att hålla sig för skratt. Netanyahus valseger tar ifrån honom möjligheten att gå till historien som den president som lyckades få israeler och palestinier att gräva ner stridsyxan.
Även möjligheten att få till ett avtal med Iran där de garanterar att de inte skaffar kärnvapen, minskar. Netanyahu är emot ett sånt avtal.
Risken ökar att förhandlingarna med Iran istället slutar i en militär konfrontation.