”Jag såg honom dö”

Lisa Röstlund

Äter medicin mot oro att orsaka andras död

Kollegor från byggarbetsplatsen i Hjorthagen är skakade efter katastrofen i går.

Aftonbladet har talat med personer som deltog i återupplivningsförsöken.

– Jag såg honom dö. När det var för sent fick han en filt över sig. Hans sargade, övertäckta kropp har etsat sig fast på näthinnan, säger en av dem.

Det var en 11-12 ton tung rörkonstruktion som i går föll över de tre arbetarna vid byggarbetsplatsen vid Fortums värmeverk i Hjorthagen i norra Stockholm, enligt nya uppgifter till Aftonbladet.

Skrek på marken

Rörväggen hängde runt 40 meter upp i bygget, drog med sig två arbetare som stod uppe i en skylift och en annan man nere på marken. En 34-åring och en 37-åring avled, och en tredje ligger svårt skadad på Karolinska universitetssjukhuset.

Anledningen: de två balkarna som rörväggen hängde i gav vika så att ändarna böjde sig ned 1,5 meter.

– Det är någon som har räknat totalt fel på balkarnas hållfasthet. Eller så har någon inte räknat alls, säger en byggnadsarbetare.

En annan anställd var närvarande vid försöken att återuppliva mannen som var svårast skadad på marken.

– En av de tre låg högt uppe på en avsats och blödde. På marken låg en och skrek. Den andra var tyst. Hans skalle och bröstkorg var krossade. Man försökte göra hjärt-lungräddning men det var lönlöst. Jag såg honom dö. När det var för sent fick han en filt över sig. Scenen har etsat sig fast på näthinnan, säger han och stirrar ut i luften.

Medicin mot oro att döda någon

Mängder av byggnadsarbetare, både från den aktuella olycksarbetsplatsen och från andra ställen ute i landet, har hört av sig till Aftonbladet. De är ledsna men framför allt arga över situationen, som beskrivs som accelererande livsfarlig.

Många berättar om fallskydd som saknas, svåra förhållanden i bygget under jord. De övergripande problemen uppstår av tids- och prispressen från huvudmännen och att underleverantörer lejer utländsk arbetskraft som pressas att strunta i säkerhetsföreskrifter. Vid värmeverket i Hjorthagen säger en arbetare:

– De flesta som jobbar här kan varken prata svenska eller engelska. Det i sig innebär extremt stora säkerhetsrisker att vi inte kan kommunicera med varandra. Jag har varit förberedd på det här. Jag äter medicin varje dag mot min oro att jag ska orsaka någons död. Jag vet flera andra kollegor som också tar medel mot den stressen.

”Konstigt att inte fler dött”

En kranförare berättar:

– Jag kan lyfta tonvis med last och är beroende av människor som lastar, som ibland står 60 meter nedanför mig där jag sitter i kranen. Utan språk är det väldigt svårt att kommunicera och många av lastarna saknar utbildning.

Dessutom uppger flera att förmän från underleverantörerna pressar kranförare att genomföra stora lyft i hård blåst, trots att det innebär stor fara. Och utländska kranförare uppges ofta sakna utbildning. För tre veckor sedan välte en mindre lastkran på byggets tak, 60 meter ovan mark.

– Det kunde ha gått riktigt åt helvete. Det är egentligen konstigt att inte fler dött. Det är bråttom, bråttom hela tiden. Fortum och JM kan frånsäga sig ansvaret för säkerheten, bara alla bär skyddsglasögon, hjälmar, selar och skyddsskor. Men de riktigt stora säkerhetsriskerna som de pressade underleverantörerna tar blundar man för, eftersom man kan skylla ifrån sig. En arbetsledare kan säga en sak, en annan kan säga något helt annat. Ingen har övergripande koll och allt är för stressigt.

Byggchef: "Man tar medvetet risker"

Andreas, chef för en byggfirma i Mellansverige säger till Aftonbladet att det är svårt för underleverantörer att stå sig i konkurrensen och samtidigt följa säkerhetsregler.

– Det här är inte den sista olyckan. I takt med att allt fler utländska företag finns i Sverige, att de svenska företagen anställer mer utländsk arbetskraft och konkurrensen hårdnar är det säkerheten som försämras. Du har en minimal risk att bli upptäckt om du struntar i reglerna, och vitet du eventuellt får kan vara värt det. Man tar medvetet större risker.

– Vi ska betala bra löner för gubbarna och se till att de inte tar onödiga risker. Men samtidigt förlorar man jobb på det. "Det här kan andra göra mycket billigare", får man höra. Jag ser inte ljust på byggbranschens utveckling i Sverige.

Han efterfrågar fler arbetsmiljöinspektörer som kan göra oanmälda besök ute på byggen.

Professor: "För många kockar"

Håkan Sundqvist, professor emeritus i bro- och stålbyggnad vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm, påtalar att han inte är insatt i Hjorthagenfallet, men att han förväntar sig en ordentlig utvärdering.

– En sådan här konstruktion ska inte kunna haverera. Det ska bara inte kunna hända.

Enligt Sundqvist finns flera svenska fall där konstruktörer gjort felberäkningar som lett till svåra olyckor.

– Det har inträffat, så det är inte uteslutet. Den mänskliga faktorn kan brista, men oftare handlar det om brister i informationskedjan mellan byggare, konstruktör och underentreprenörer. I dag är det många kockar i soppan. Det borde finnas en ansvarig huvudkonstruktör vid varje bygge, men det gör det inte alltid.

Fortum vill inte svara

En byggnadsarbetare konstaterar:

– Vi vill ju att hus ska byggas, och att företag ska vilja bygga hus. Då måste de kunna tjäna pengar. Så långt är allt bra. Och facket måste kanske inse att det behövs övertidsarbete och att det regnar på en ibland. Men ingen ska behöva få något som faller över en.

Han efterfrågar fler specifika regler som finns i andra länder men som Sverige saknar: att mark spärras av under kranlyft, att specialutbildning ska krävas för lastkopplare, flaggmän och riggers som hänger upp lasten säkert. Och krav på åtminstone engelskakunskaper.

I förmiddags tillsatte Fortum en grupp som ska utvärdera olyckan och ge underlag åt Arbetsmiljöverket.

Fortums presschef Per-Oscar Hedman vill inte svara på några frågor kring situationen eller olyckan innan gruppen är färdig.

– Jag förstår att ni vill ha svar. Men om vi börjar spekulera stör vi utredningen, säger han.