Susanne donerade en njure till sonen
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-04
”Det var självklart för mig att ställa upp”
MALMÖ. Ludvig Fredriksson, 26, har tre njurar i sin kropp.
– Men det är bara min som fungerar, säger mamma Susanne.
För två år sedan donerade hon den till sonen.
Trots sin ungdom drabbades Ludvig Fredriksson från Malmö av den reumatiska sjukdomen SLE. Han fick diagnosen när han var 17 år och då hade hans njurar påverkats.
Och de blev bara sämre. Till sist förklarade läkarna att en ny njure var hans enda räddning.
Gjorde en Westling
Mamma Susanne Fredriksson gjorde precis som Daniel Westlings pappa Olle i våras: Hon gav sin son chansen till ett bättre liv genom att ge en av sina njurar.
– Det var självklart för mig att ställa upp som donator, det fanns ingen tvekan, säger Susanne.
Ludvig ville själv inte acceptera sin sjukdom utan försökte förneka den.
– Men mot slutet spydde jag varje dag. Jag kunde inte äta och jag sov 13–14 timmar per dygn. Ändå var jag alltid trött, säger han.
I ett halvår gick han på dialys, medan alla tester gjordes på hans mamma.
– Han var en vecka från döden, säger Susanne.
Ludvig berättar att han då bara hade sex, sju procent kvar av njurfunktionen.
Normalt liv
Den 13 november 2007 flyttades Susannes ena njure över till sonen. Den placerades i magen på honom. De gamla finns kvar i hans kropp, men fyller inte längre någon funktion.
– Jag märkte skillnad direkt. Och i dag lever jag ett normalt liv, jag jobbar och tränar utan problem, säger Ludvig.
Mor och son har alltid stått varandra nära, men nu närmre än någonsin.
– Det är som vi gjort en resa tillsammans. Och det känns underbart att ha fått ge sin son ett värdigt liv, säger Susanne.
– Det är som man gett liv till honom en gång till. Det är mycket starka känslor.