Wennstam förargar – på olika sätt
Uppdaterad 2018-07-16 | Publicerad 2018-07-06
För full, för utmanande, för passiv.
Så stämplas kvinnor som utsätts för sexbrott.
Journalisten Katarina Wennstam fortsätter sin folkbildning i ett program som kommer att göra många arga – men på lite olika sätt.
”Flickan och skulden”, debattboken från 2002, avslöjade hur rutten rättsprocessen kunde vara för den som utsatts för en våldtäkt. Katarina Wennstam använde det hon hade sett under tiden som kriminalreporter på SVT och boken slog ner som en bomb. Kvinnor i rättssalar kunde få frågor om sina underkläder, sitt smink, sina flirtiga blickar, sitt alkoholintag.
Trots att åren har gått och att vi var många som läste boken då lyckas Katarina Wennstam leverera samma fakta som om den vore ny.
Hon berättar också om hur det hånglades under hennes ungdoms filmkvällar. Men medan killarna fick göra lite vad de ville och med hur många som helst, började begränsningarna i att vara tjej att märkas.
En tjejs sexlust skulle begränsas.
En tjej kallades slampa, eller hundra andra ord som Katarina Wennstam effektfullt radar upp under programmet.
En kille kallades hingst (eller… vivör).
Katarina Wennstam är arg, oupphörligen arg. Allra argast blir hon när hon talar om kvinnor som mördas av sina män, pojkvänner, eller ex. Det farligaste en kvinna kan göra är inte att gå genom en mörk park, utan att göra slut med en våldsam kille, påtalar hon.
Många kommer att provoceras av det här programmet, de flesta blir nog förbannade över sakernas tillstånd eller upprivna när de minns sina egna erfarenheter. Andra kommer bli arga på att Katarina Wennstam vill omfördela polisresurserna från läktarvåld till kvinnor som riskerar att bli mördade.
Efter två tredjedelar byter programmet karaktär något, när berättaren blir mer personlig och pratar om barndom och småbarnsår.
Efter 20 års kamp fick Katarina Wennstam vara med om Metoo-hösten 2017, där kvinnor började bli lyssnade på. Hon är försiktigt positiv till en revolution som kommer att ta tid:
”Tänk att jag får uppleva det här under min livstid. Och tänk att du som man får uppleva detta.”