”Fick så mycket stöd – jag började gråta”

Manifestation för utvisningshotade Alexander, 12

KVISSLEBY. Sporthallen fylldes av människor i alla åldrar och i luften fanns värme, kärlek, och en gnutta tårar.

Lagkamrater, tränare, kompisar, grannar och vänner slöt upp för att visa sitt stöd för utvisningshotade Alexander.

– Man vill kräkas bara, det är så hemskt, säger 11-årige Henning Ehn, klasskamrat och lagkompis.

Aftonbladet har tidigare berättat om snart 12-årige Alexander som har levt hela sitt liv i Sverige men riskerar att utvisas till Uzbekistan.

Hans föräldrar kom till Sverige för 13 år sedan och ett år senare föddes Alexander.

Hela hans uppväxt har föräldrarna levt med en oro över att vilja men inte få stanna i det land där sonen känner sig trygg, har skaffat ett nätverk och kan få en bra framtid.

Föräldrarna flydde från Uzbekistan 2004 eftersom de kände sig hotade och fick tillfälligt uppehållstillstånd. De är rädda för att återvända och övertygade om att både de och sonen skulle råka illa ut om de återvände.

Uzbekistan bedöms delvis som osäkert och därför gör Migrationsverket inga tvångsmässiga utvisningar dit.

– Det mest inhumana är att de lever som i limbo. De får inte vara i Sverige och kan inte åka till Uzbekistan, säger Jane Vikner, Alexanders gudmor, som känt honom sedan han var fyra år.

Hon är en av cirka 250 personer som slöt upp vid en manifestation för Alexander i idrottshallen i Njurunda, strax söder om Sundsvall, under torsdagen.

Lagkompisar, klasskamrater, grannar, tränare, företrädare för kyrkan och vänner till familjen kom för att visa sitt stöd.

– Vi vill ge Alexander och hans familj vårt stöd och visa att vi finns här för dem, som medmänniskor. Vi hoppas att det ska leda till att det här ärendet uppmärksammas och att familjen får stanna, säger Maria Wahlström Modin, ordförande i Essviks AIF som tillsammans med innebandyklubben Klockarbergets BK ordnade manifestationen.

”Förstår inte hur de tänker”

Alexander var märkbart rörd av omtanken. Både både glad och ledsen samtidigt.

– Jag är så tacksam och började gråta för att jag fick så mycket stöd, säger han.

Många barn som känner Alexander har påverkats av oron över att en kompis kanske ska utvisas.

– De känslorna kan vara svåra för barn att sätta ord på. Man märker att någon i laget mår dåligt men vet inte riktigt varför, säger Maria Wahlström Modin.

Många kompisar försökte ändå sätta ord på det obegripliga.

– Vi vill stödja Alexander och tycker att det är jättehemskt att han kanske ska bli utvisad. Vi förstår faktiskt inte hur de tänker, sa lagkompisarna Henning Ehn och Jack Bylin.

Inget hotbild

Familjen har utvisats i alla instanser ända upp till Migrationsöverdomstolen eftersom man inte anser att familjen har tillräckligt starka skyddsbehov.

– Familjens ärende var slutligt avgjort 2008 och det blev avslag eftersom man inte kunnat visa på en individuell hotbild mot de här personerna. Beslutet slogs fast 2014 men eftersom inga tvångsmässiga utvisningar görs har familjen valt att stanna, säger Fredrik Bengtsson, tf kommunikationsdirektör på Migrationsverket.

Är det säkert att utvisa ett barn till Uzbekistan?

– Uzbekistan är inte ett land som vi betecknar som säkert generellt och därför är vi försiktiga, säger han.

Förstår du att det kan vara svårt att åka tillbaka frivilligt till ett land man upplever som farligt?

– Jag har full respekt för att de känner sig hotade men samtidigt måste man följa beslut från svenska domstolar, annars skulle hela systemet urholkas på sikt, säger han.

I september lämnade familjens advokat in en ansökan om permanent verkställighetshinder till Förvaltningsprocessenheten. Enligt myndigheten kommer beslutet sannolikt inom någon månad.

Kan Alexanders ålder vara positivt för nästa beslut?

– Det kan det vara men är svårt att säga. Tolv år för ett barn är otroligt lång tid och då måste man titta på den här pojkens specifika situation och väga den mot praxis och juridik, säger Fredrik Bengtsson på Migrationsverket.

Trebarnspappan Thomas Lundmark som kom till manifestationen tycker det är märkligt att utvisa ett barn som levt hela sitt liv i Sverige.

– Barnkonventionen borde införlivas i svensk lag så att barnen får ett starkare skydd och att det kan prövas i domstol, säger han.