Psykiatriska utredningar ökar – ingen vet varför

Antalet brottslingar som måste utredas för allvarlig psykisk störning ligger på en ny, hög nivå.

Detta har lett till ett allt mer pressat läge på Rättsmedicinalverkets undersökningsenheter. Resurser saknas för att ta emot patienterna i tid – och att kunna utreda hur det egentligen kommer sig att inflödet plötsligt ökat.

En person som bedömts skyldig till ett brott av en domstol och som samtidigt misstänks kan ha begått gärningen under inverkan av en allvarlig psykisk störning kan få genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, en RPU, innan domen faller. Från att ha legat på en stabil nivå under en lång tid började antalet RPU:er att öka för ett par år sedan.

– Det är ett stort ärendeinflöde, och vi upplever att många av dem som kommer till oss mår sämre än vad man har gjort tidigare. Vi har haft fullbelagt flera månader, säger Lars Grönvik, tf avdelningschef för rättspsykiatrin på Rättsmedicinalverket (RMV).

Bryter regel

Statistik från RMV som TT fått ta del av visar att 206 rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer gjordes första halvåret 2020, att jämföra med 219 samma period året innan. Januari till och med juni 2017 gjordes 170 stycken RPU.

Den siffra som kanske ger en än mer tydlig indikation på hur pressad situationen är, visar antalet överskridanden av den så kallade 7-dagarsregeln. Enligt den ska personen efter beslut om RPU bli överflyttad till någon av undersökningsenheterna inom sju dagar. Denna regel bröts 49 gånger från januari till och med juni i år. Samma period 2017 var siffran 3 överträdelser.

– De första månaderna 2020 var väldigt kämpiga, med oerhört många som kom in. Vi fick helt enkelt vänta med att ta in, för vi behöver alltid veta att vi har platser lediga, om någon mår så dåligt att vi behöver avskilja dem. Det är fortsatt väldigt, väldigt högt tryck på verksamheten, säger Lars Grönvik.

RMV beslutade tidigare i år att på grund av coronapandemin tillfälligt stoppa utredningar på personer som inte är häktade, utan befinner sig på fri fot. Dessa bor hemma eller på exempelvis behandlingshem och kommer till utredningsenheten vid några tillfällen för olika undersökningar, medan de som är häktade befinner sig på enheterna under hela undersökningsperioden. Nu kommer man att börja utföra undersökningar på dem som inte är häktade igen, vilket innebär att det finns en kö av ärenden som måste tas omhand.

"Enormt resursbehov"

Hur det kommer sig att ärendeinflödet ökat de senaste åren vet man inte på RMV. Resurserna går åt till att utreda själva ärendena, några djupare analyser finns inte möjlighet att göra i dag, trots att RMV gärna vill öka analyskapaciteten.

– Det skulle hjälpa oss att förutse lite framåt, det blir så svårt nu att veta. Vad ska vi egentligen göra, kommer det se ut så här nu? Eller finns det faktorer som gör att det här kommer att minska kommande år? Vi har pekat på ett enormt resursbehov till vårt underlag till regeringen, säger Lars Grönvik.

TT: Vad blir konsekvensen om ni inte får mer resurser?

– Jag tror vi kommer att hamna i ett väldigt allvarligt läge då. Fortsätter vi att ha det här höga trycket ser jag en risk för att vi tappar i kvalitet, på sikt. Akut kan vi hantera det, även om det belastar personalen mycket hårt. Men får vi inga resurser till att arbeta med verksamhetsutveckling, uppföljning och så vidare, då kommer den långsiktiga konsekvensen bli att vi halkar efter i utvecklingen. Och det kan få allvarliga konsekvenser.

Fakta: Fler utredningar görs

Samtlig statistik gäller för månaderna januari till och med juni respektive år.

Källa: Rättsmedicinalverket