Nyheter

DUP – nordirländarna som vägrar ge vika

Publicerad 2019-10-17

1 / 3Foto: Rui Vieira/AP/TT

De har bara tio ledamöter i det brittiska underhuset, men kan ändå fälla hela avtalet om brexit.

Här är DUP – de hårdföra unionisterna i Nordirland.

Demokratiska unionistpartiet skapades 1971 av pastor Ian Paisley, som då redan länge varit en stark kraft både politiskt och kyrkligt för protestanter och unionsanhängare i Nordirland.

Paisleys parti var inledningsvis klart mindre än landsdelens traditionella unionistparti, UUP, men i gengäld betydligt mer kontroversiellt. Paisleys dånande tirader mot republikaner och katoliker gjorde honom till en av 70- och 80-talens mest framträdande politiker, både i Storbritannien och i resten av Europa.

EU fördömde han som en "katolsk konspiration" och 1988 ställde han till stort rabalder när dåvarande påven Johannes Paulus II kom på besök i EU-parlamentet.

– Jag förnekar er och alla era kulter och läror! ryade Paisley.

Störst 2003

Pastorn var partiledare i DUP i 37 år och motsatte sig starkt det så kallade Långfredagsavtalet 1998, som till sist banade väg för fred i Nordirland. Att avtalet ändå gick igenom kom dock att göra partiet ännu starkare – och sedan 2003 har man varit den dominerande unioniströsten i Nordirland.

Nationellt har partiet samtidigt fått en unik ställning sedan parlamentsvalet 2017, då man i praktiken blev vågmästare med sina tio mandat, sedan Konservativa partiet misslyckats med att få egen majoritet i underhuset.

DUP har ställt hårda krav i brexitprocessen och har även stöd från flera av de mest brexitvänliga ledamöterna i Konservativa partiet.

Bombad buss

Nuvarande partiledaren Arlene Foster har präglats starkt av orosåren.

Hennes pappa var polis och sköts i huvudet av terrorrörelsen IRA, men lyckas ändå överleva. Själv satt hon som 16-åring i en skolbuss som bombades av IRA, men klarade sig utan skador.

– Det är en del av vem jag är. Det präglade mina tonår. Det har präglat mina politiska beslut, sade hon i en intervju med tidningen Belfast Telegraph 2015.

FAKTA

Fakta: Paisley och DUP

Pastor Ian Paisley (1926-2014) var under många år förgrundsfigur för den hårdföra unionistsidan under konflikten i Nordirland. Paisley manade till ett nej i folkomröstningen om fredsuppgörelsen 1998, men gick ändå senare med på att sitta i samlingsregering med de forna ärkefienderna i nationalistiska Sinn Féin.

Paisley var försteminister i Nordirland 2007-08, satt i EU-parlamentet 1979-2004 och i det brittiska parlamentet 1970-2010. På sistnämnda mandat efterträddes han av sonen Ian Paisley Jr (född 1966).

Paisley grundade 1971 unionistpartiet DUP, som sedan vuxit till att bli landsdelens största, med 26,4 procent av rösterna i årets lokalval. DUP leds sedan 2015 av Arlene Foster (född 1970) som var försteminister i Nordirland 2016-17.

I det brittiska underhuset i London har DUP tio mandat. Ärkerivalerna Sinn Féin har sju, men bojkottar av tradition parlamentsarbetet i London, eftersom man vägrar att svära sin trohet till den brittiska kronan.

Sedan början av 2017 råder en lång regeringskris i Nordirland, bland annat på grund av oenighet mellan DUP och Sinn Féin om statusen för gaeliska och Ulster-skotska, DUP:s motstånd mot samkönade äktenskap samt Sinn Féins krav på att Foster måste avgå på grund av en skandal kring en misslyckad satsning på förnybara bränslen.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Nordirland

På 1600-talet koloniserade den engelska kronan Irlands nordligaste del, Ulster, med engelska och skotska protestanter för att minska risken för uppror från de katolska irländarna.

Under den irländska självständighetsrörelsen var Ulster djupt splittrat mellan katolska nationalister/republikaner å ena sidan och protestantiska lojalister/unionister å den andra. När merparten av ön blev självständig 1922 kom de sex mest protestantiskt dominerade av Ulsters nio grevskap att kvarstå under brittiskt styre, med namnet Nordirland.

Motsättningarna i norr exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3 600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.

I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades Nordirlands olika politiska grupper samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Det innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.

Under 2000-talet har såväl republikanska IRA som lojalistiska grupper som UVF och UDA officiellt lagt ned sina vapen. Spänningarna är dock fortsatt starka.

Befolkningsmässigt är i dag en förskjutning på gång, som förmodligen runt år 2020 ger en katolsk majoritet i Nordirland för första gången sedan 1600-talet.

PODD Detaljen som kan fälla nya brexit-avtalet

I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi om det nya avtalet, med Nicholas Aylott.