Spionerade på iranska flyktingar – åtalas

helskärm

I närmare fyra år ska en man i 45-årsåldern, genom bland annat fotografering och filmande, ha samlat in personlig information om oppositionella iranier för att skicka den vidare till iranska staten.

Nu åtalas mannen misstänkt för flyktingspionage.

Spionaget är enligt åtalet riktat mot oppositionella iranier som tillhör folkgruppen ahwazier. Mannen som är svensk-irakisk medborgare åtalas bland annat för att ha fotograferat och filmat personer när de deltagit vid konferenser och demonstrationer i bland annat Nederländerna och Sverige – allt under täckmanteln av att företräda en arabiskspråkig nättidning, enligt kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström.

– Det gäller personer som har befunnit sig i Sverige, Danmark och Nederländerna i huvudsak, men även via internet, säger han till TT.

– Dessa uppgifter har han sedan haft syfte att överlämna till företrädare för Iran. Med det menar jag någon av Irans underrättelseorganisationer.

Möten i Teheran

Mannen ska också ha infiltrerat ahwaziska nätforum på internet och därigenom fått tillgång till oppositionella personers telefonnummer och adresser, enligt åklagaren. Vidare åtalas han för att ha fotograferat registreringsskyltar till bilar och inloggningsuppgifter till routrar vid hembesök.

– I och med att han varit med på olika konferenser så har han blivit vän med personer och även besökt dem i hemmen och då till exempel fotat var de bor, vilka bilar de använt och baksidor på routrar, säger Hanström.

Den åtalade häktades i mars på sannolika skäl misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person.

Mannen ska ha samlat in den personliga informationen mellan april 2015 och februari 2019.

En del av de insamlade uppgifterna har förmedlats till företrädare för iransk underrättelsetjänst i samband med personliga möten i iranska huvudstaden Teheran eller via internet, enligt åklagaren.

Den åtalade ska även ha använt sig av en medgärningsman till vilken han förmedlat personliga förhållanden om ahwazier med syftet att föra dem vidare till företrädare för iranska staten.

Hur många personer som drabbats av spionaget är svårt att säga, men det kan röra sig om fler hundra, säger Hanström.

"Ökad hotbild"

Säkerhetspolisen (Säpo) som varit med och bedrivit förundersökningen ser mycket allvarligt på den här typen av brottslighet.

– Den här brottsligheten riskerar att enskilda individer i Sverige inte vågar utöva de grundlagsskyddade fri- och rättigheter som vi har i landet, bland annat yttrandefriheten. Det är ju det fundament som hela vårt demokratiska system vilar på, säger Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage vid Säpo.

I Sverige förekommer spioneri från främst Iran, Kina och Ryssland, enligt Stenling, och hotbilden mot Sverige har ökat, säger han.

– Vi jobbar främst med att försvåra, förhindra och göra det besvärligt för dem att bedriva den här typen av verksamhet.

Brottet bedöms av åklagaren som grovt. Den åtalade mannen nekar till brott.

Rättegången är planerad att inledas den 19 november i Stockholms tingsrätt och beräknas pågå i nio dagar.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel nationalitet på den åtalade. Rätt är att han är svensk-irakisk.