Två scenarier för Belarus: ”Kan avgöras inom timmar”
Uppdaterad 2020-08-19 | Publicerad 2020-08-18
FOI:s expert ser två alternativ för hur Ryssland kan agera i Belarus.
Ett är blodigt. Det andra är mindre våldsamt – men förutsätter att landet förblir på god fot med Ryssland.
– Om Lukasjenko tappar kontrollen måste Ryssland agera, säger Jakob Hedenskog till SVT.
Alexander Lukasjenko har styrt Belarus sedan 1994.
Men efter hans senaste omval är diktatorn mer pressad än någonsin tidigare.
– Absolut så har valet inte gått rätt till. Det finns inget som talar för att Lukasjenko efter 26 år vid makten skulle ha tillåtit ett fritt och demokratiskt val, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, till SVT:s ”Morgonstudion”.
Oklart om Lukasjenko avgår
Belarus har betraktats som en ”stabil diktatur”, med en säkerhetsapparat som snabbt brukar slå ner på folkliga uppror. Men årets demonstrationer har varit mer omfattande och uthålliga än efter tidigare val.
Det är en helt öppen fråga om Lukasjenko kommer sitta kvar eller avgå, säger Jakob Hedenskog till SVT:
– De närmaste dagarna eller timmarna kommer att visa. Det är något som absolut inte går att säga.
Vladimir Putins Ryssland har en förhållandevis god relation till diktatorn. De vill till varje pris undvika att kaos bryter ut i landet och att det dyker upp en helt ny ledare som de inte har någon kontroll över, enligt analytikern.
– Är det så att Lukasjenko tappar helt kontrollen och säkerhetsapparaten helt faller samman, då måste Ryssland på något sätt agera, säger Jakob Hedenskog till SVT.
Jämför med Ukraina 2014
Den säkerhetspolitiske analytikern ger två exempel på vilken väg Ryssland i så fall skulle kunna välja.
– Ett är ett mer våldsamt scenario, typ Ukraina 2014. Då gick Ryssland in och annekterade Krim och födde en separatism i östra Ukraina. Det kriget pågår ju fortfarande med rysk inblandning. Det vore komplicerat för Ryssland för det finns inget Krim som är lätt att ”gå in och bara ta”, där Ryssland hade militär på plats. Det är också väldigt komplicerat internationellt att föra ett krig i ett grannland, säger Jakob Hedenskog.
Det andra exemplet är Armenien 2018.
– Det var betydligt mindre våldsamt, där en oblodig revolution ledde till maktskifte. Men den nya ledningen fortsatte att ha föra goda relationer med Ryssland, därför att man helt enkelt inte har några val. Man är så beroende av Ryssland och så isolerade internationellt.
– Så det skulle Ryssland kunna acceptera förutsatt att den nya ledningen i Minsk inte river upp några avtal med Ryssland, säger Jakob Hedenskog från FOI i SVT:s ”Morgonstudion”.