Vinterkräksjuka, någon?

helskärm

Kurvorna för säsongsbundna infektioner – som vinterkräksjukan – ligger helt platta. Åtgärderna mot coronaviruset tros vara orsaken.

Knappt några fall alls av vinterns vanliga plågoandar, som influensa, RSV och vinterkräksjukan, har rapporterats till Folkhälsomyndigheten, uppger Dagens Medicin.

– När det gäller vinterkräksjuka har vi aldrig sett en sådan här fördröjning av epidemin under de tio år som vi sammanställt data. I normala fall börjar den dra igång i slutet av november och i början av december, säger Elsie Ydring, utredare och epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, till tidningen.

Platta kurvor

Förra vintern drog vinterkräksjukan igång före jul, men dog ut ungefär två månader tidigare än vanligt, i samband med att coronarestriktionerna började gälla i mars. Även de två andra stora säsongsbundna infektionerna, influensa och RS-virus, dog ut tidigare än vanligt. Sammantaget sågs detta som belägg för att den svenska coronastrategin hade effekt, skriver Dagens Medicin.

Och än så länge har ingen av de tre infektionerna kommit tillbaka i någon betydande utsträckning. I de regelbundna rapporter som Folkhälsomyndigheten ger ut ligger kurvorna för säsongen 20/21 helt platta.

Nio fall

Orsaken? Gissningsvis social distansering och de andra insatser som gjorts mot coronaviruset, tror Elsie Ydring.

– Bra handhygien är till exempel viktigt för att motverka det nya coronaviruset, säger hon.

Hittills har bara nio influensafall konstaterats under årets säsong i de runt 28 000 provsvar från sjukvården som Folkhälsomyndigheten sammanställt.

– Det provtas alltså en hel del och ändå ser vi väldigt få fall, säger Annasara Carnahan, epidemiolog på myndigheten.